Catfight med blodvite
När jag under kvällen igår tog min cykel och hund för en liten runda så höll det på att gå riktigt illa. I och med att man är som en Tour-cyklist så gör man rycket i backarna och med stjärnor för ögonen, pulsen på 300 och yrslen plingandes som en ringklocka så såg jag inte den stora blandrashanen komma springandes mot oss. Nu hann Wilma upptäcka detta så hon gjorde ett par snabba ryck, vänster-höger, och detta väckte upp mig så jag fick släppa taget om kopplet. Nu var det ju Noa som kom och det är en hund som jag "känner" så det var ingen större fara. De fick leka lite som de brukar få men ibland är leken så hård att Wilma blir riktigt arg och rädd så jag skulle precis koppla henne igen när hon fick syn på den stora kattmamman...Ojojoj!
Bildtext: Hon önskar pinnen var en katt!
Wilma gjorde givetvis en tvärvändning och for bort mot katten. Under några sekunder så låg Wilma över katten, som inte var rädd eller flyttade sig, och det slutade med att Wilma blev ordentligt klöst på och i nosen. Blodet rann och jag blev givetvis rädd, förtvivlad och nästan helt förstörd. Jag trodde ju att det var katten som blödde och det hade ju varit lite trist om sex små kattungar skulle bli utan mamma. I alla fall så blev Wilma infångad och katten insläppt i huset och vi stod utanför dörren när jag fick snilleblixten att Wilma skulle få titta på en kattunge. Killen gick in och hämtade en fyraveckors "sötboll" och Wilma stelnade först till och när han skulle låta henne lukta på den så HÖGG hon mot den stackars katten. Som tur var så träffade hon inte så mycket, men det var mm ifrån att huvudet på den lilla katten for av.
- Det gör inte så mycket om det händer för vi har fler där inne så det finns resurser att tugga på, sa killen (på skämt?) som ägde katterna.
Jag fick hoppa upp på cykeln igen och bege mig hem med min blodiga och blodtörstande katthatare. Mina armar var täckta av Wilmablod och handfatet liknade det som var med i Die Hard när Bruce Willis hade glasskärvor i fötterna när jag hade tvättat mig.
Så: Nu får jag försöka överge tanken på att skaffa en katt för jag är inte så säker på att jag hade klarat komma hem och se eländet. Ja ni vet: En harklande hund som försöker bli av med "kattato" från halsen...
Ärligt talat så hade de fått söva mig om kattungen hade blivit skadad eller dödad. Jag kör omvägar om det ligger påkörda djur på vägen och det spelar ingen roll om det är igelkottar, fåglar, minkar, harar eller katter för jag klarar inte sånt. Jag tycker nästan det är sorgligt att spruta radar på getingar...
När Hitler står dörrvakt vid en bar mitzva...
Fotboll är inte längre min grej precis. Igår var det CL-final i Rom mellan Barca - Man Utd och jag var lika nöjd om vilket. Innan hade jag ett Viasatabonnemang enbart för att kunna se fotbollen de sänder, men det sa jag upp eftersom tittandet var obefintligt. Det är samma med Canal+ egentligen: Jag tittar aldrig på fotbollen där heller. Gårdagens match hade jag tagit hem, streamad och gratis, via cdon.com, men det var inte mycket tid jag la ner på den.
Ett annat försök till att stimulera mitt domnande intresse för det gröna fältets schack var när jag och C kollade på Ekeby-Vallåkra. Japp! Ni läste rätt! Ekeby! Återkommer till min helomvändning senare. I alla fall så besökte jag Bruksvallen för första gången denna säsong och det var en ganska hyfsad, men tråkig, match jag fick se. Missförstå mig rätt nu (?) men glädjen, nerven och engagemanget var obefintligt och det pga att laget inte var något som jag kände för. Jag vill se Pates glidtacklingar, JP's rensningar, Martin Andreassons obefintliga taktiska kunnande övertrumfas av hans teknik och fart, Bengtssons försökt till att ställa offside, Mikael Anderssons fummel och hårda tillslag, Jonas Nilssons lätthet i steget och "Tvillings" hysteriska springande och hjärtstopp. Detta fanns inte att tillgå - tyvärr.
Men: Det är ju inget att hänga upp sig på för laget är väldigt bra. Jag tror inte jag spelat i ett bättre eller mer stabilt lag under mina år i (den förra) klubben. Centrallinjen/stommen är imponerande och håller om inte div 5-klass så väldigt hög div 6-klass. Att Vallåkra lyckades hålla sig kvar så länge i matchen var starkt och man måste ha gjort sina bästa (första) 75 minuter för året. Hade man gjort mål på friläget i början på den andra halvleken eller skottet i kryssribban hade varit lite lägre så hade Ekeby varit i brygga. Nu gjorde Ekeby istället ett grymt frisparksmål från långt håll (var det 30-35 m?) och där dog Vallåkras drömmar om poäng. Det sista målet missade jag eftersom varken jag eller "meateater" hade lust att sitta i bilkö på väg hem...
För att bara kort analysera "läget i laget" så ger jag er detta: (hoppas nu inte man blir hudflängd för detta, ja också...*hrm*)
Målvakten har ett sagolikt tillslag och har växt på flera plan jämfört med ifjol. Ett par säsonger till och det kan bli riktigt riktigt bra. Förutsättningarna finns där tveklöst.
Backlinjen är bra och stabil. Jag saknar dock lite fart samt offensiva initiativ från ytterbackarna för man blir lätt stående med fyra man på rad. Utan att säga att jag har rätt så hade lagets yttermittfältare blivit ännu effektivare om ytterbackarna hade gett dem lite mer understöd, eller? Jag har egentligen sett för lite av laget, men så upplevde jag det i alla fall. Man hade även gett innermittfältarna fler alternativ och begränsat deras "tomlöpande". Mittlåset är väldigt bra och Blidbergs och Fridholms rutin gör att de "skönhetsfläckar" jag nämnde innan blir just skönhetsfläckar och inga större problem. Otroligt att Blidberg fortfarande är så bra som han faktiskt är och många fattar nog inte att i/med honom på plan så har man den ledargestalten laget har saknat sedan han la av runt 1998 (tror jag).
Mittfältet gjorde säkert inte sin bästa match för säsongen rent offensivt, men hela lagdelen skrek KRAFT. Andersson och Olofsson gör det tätt och obekvämt på mitten och jag skulle inte vilja springa där inne MOT dem. Båda två är "karaktärsspelare" och är i ärlighetens namn för bra för div 7. Fysiken och pondusen de två tillför skapar tid och plats för övriga i laget. Yttermittfältarna är också fysiskt starka och gör att man snarare drar paralleller till Kevin Pavey (nu blir Månsson glad) än till Hasse Blomqvist. Bröderna Blidberg tillsammans med Johan Månsson är på samma nivå som innermittfältarna, men som yttermittfältare. Detta är inget negativt, absolut inte, för deras styrka och fysik gör att det ställs stora krav defensivt på motståndarna. Möter man ett lag med "glidare" på yttermittfältet som fuskar så lär det laget antingen byta taktik eller spelare på de platserna.
Anfallet? Jo det stämmer det man hört och läst: Det var ruskigt bra. Trots att de inte var tillräckligt skarpa i avsluten och "hängde" lite så andades det klass. Jag träffade en oldboysspelare på macken i morse och han sa:
- Mot Vallåkra var de ändå inte bra, de gjorde nog sina sämsta matcher för säsongen...
Puh! Helt seriöst så var det omöjligt att missa att de båda var bra fotbollsspelare och det var nästan "Pontus-klass". Det är nog inget kul att stå i mål när man möter Ekeby - i år...
Laget är bra och man har spelare som har förmågan att röra på sig samt kan spela sig ur situationerna. Jag skulle bli väldigt förvånad om man inte vinner serien.
Vad tycker jag då? (detta vill jag att Micke A analyserar när man sitter i Norra Hamnen och sippar kaffe med mjölk för femtio spänn...)
Jo: Jag hade försökt att få ytterbackarna att bli mer offensiva (kapaciteten finns) och på så vis kunna ha längre anfall och bibehålla initiavitet på planen längre. Försöka bli lite "kaxigare/aggressivare" och trycka motståndarna längre ner mot deras egna straffområde och pressa dem hårt och högt direkt. I och med att man är så pass starka och säkra i luften så hade panikbollarna bara landat på Anderssons, Olofssons, Blidbergs och i synnerhet Fridholms skallar och man hade kunnat fortsätta vara spelförande. Jag tror att man hade kunnat punktera de flesta matcherna innan halvlek och sen hade man kunnat "spela ut" (som det så fint heter) och detta hade utvecklat laget ännu mer rent offensivt.
En annan sak jag saknade var kreativiteten på mittfältet och han de kallar för "Masse" hade varit klockren i en "fri roll" bakom anfallarna. Jag tror inte jag sett någon utföra de saker man själv tänker uppe på Bruksvallen på riktigt länge och vid ett par tillfällen tog han ner bollen och i nästan samma rörelse slog han en crossboll - MED ADRESS. Det var roligt att se!
Ekeby kom fram fint till straffområdet, men sen var det stopp. Mycket förklaras med att Vallåkra spelade med en köttmur, men man kanske hade kunnat komma igenom med väggspel, tillbakaspel, skarvar och djupledslöpningar? (trots jag tidigare påstod att jag inte har intresset för fotboll så plingar det till när man ser möjligheter i ett utvecklingsbart lag...) Det finns också lite att jobba med när det gäller kantspelet. Vissa gånger gick det lite väl fort och man skulle kunna stanna och vänta in resten av laget. Man var lite ivriga att komma fram att inläggen blev lite hafsiga och övriga laget var för långt bak. Här kan man ju hålla i bollen och dra sig ut mot långlinjen, hitta ett tillbaka eller inspel för att försöka få upp laget. Många gånger så vill det försvarande laget bara fördröja och är nöjda om de så får ett inkast mot sig. Då får man med hela laget upp, man är inte så "långa" och kan etablera spel på deras planhalva istället för att få en spelvändning mot sig och ha halva laget "tömt" på ork på "fel sida boll".
Jaja...Detta var bara små saker som är tagna ur fragment i och med man inte sett så mycket. Laget är givetvis bra som det är och mina tankar är kanske inte kompatibla med "verkligheten". Men, men... Undrar hur många "hatkommentarer" detta inbringar...(och då har vi inte kommit till slutklämmen - än...)
Anledningen till att jag inte skrev Skromberga är dels att jag inte bryr mig nämnvärt längre (känns inte lönt) och att det verkligen är Ekeby nu. Hur? Jo: Jag har spelat i Skromberga, enbart i Skromberga (har nog mest att göra med klassen eller den uteblivna sådan på mig som fotbollsspelare...) och det man kom upp till på Bruksvallen var inte Skromberga. Detta är inte enbart negativt utan bara det att jag har svårt att ta till mig det som är nu. Det var hyfsat mycket folk och tittade och laget var bra, men det är något som fattas. Kanske är det ödmjukheten (som finns där eller saknas?) eller de svarta tröjorna? Bemötandet? Jag kräver inte blommor, hurrarop, röda mattor eller speciella arrangemang för att man ska komma, men kassa, men nervösa kommentarer, snäsiga svar i illa dold ihålig självgodhet och av blöta drömmar om förverklingande av det man inte själv är kapabel till eller ren tysk 30-tals orderskrikande i rädsla att jag ska planka in och luras på tjugo spänn - det är jag gärna, helst - utan... :-) Man har ändå gjort lite, kanske ytterst lite (?), för klubben som den nya klubben bygger på och byggs av...
Lycka till och hoppas ni vinner nästa match!
(nej jag har inte korr-läst...)
Ett annat försök till att stimulera mitt domnande intresse för det gröna fältets schack var när jag och C kollade på Ekeby-Vallåkra. Japp! Ni läste rätt! Ekeby! Återkommer till min helomvändning senare. I alla fall så besökte jag Bruksvallen för första gången denna säsong och det var en ganska hyfsad, men tråkig, match jag fick se. Missförstå mig rätt nu (?) men glädjen, nerven och engagemanget var obefintligt och det pga att laget inte var något som jag kände för. Jag vill se Pates glidtacklingar, JP's rensningar, Martin Andreassons obefintliga taktiska kunnande övertrumfas av hans teknik och fart, Bengtssons försökt till att ställa offside, Mikael Anderssons fummel och hårda tillslag, Jonas Nilssons lätthet i steget och "Tvillings" hysteriska springande och hjärtstopp. Detta fanns inte att tillgå - tyvärr.
Men: Det är ju inget att hänga upp sig på för laget är väldigt bra. Jag tror inte jag spelat i ett bättre eller mer stabilt lag under mina år i (den förra) klubben. Centrallinjen/stommen är imponerande och håller om inte div 5-klass så väldigt hög div 6-klass. Att Vallåkra lyckades hålla sig kvar så länge i matchen var starkt och man måste ha gjort sina bästa (första) 75 minuter för året. Hade man gjort mål på friläget i början på den andra halvleken eller skottet i kryssribban hade varit lite lägre så hade Ekeby varit i brygga. Nu gjorde Ekeby istället ett grymt frisparksmål från långt håll (var det 30-35 m?) och där dog Vallåkras drömmar om poäng. Det sista målet missade jag eftersom varken jag eller "meateater" hade lust att sitta i bilkö på väg hem...
För att bara kort analysera "läget i laget" så ger jag er detta: (hoppas nu inte man blir hudflängd för detta, ja också...*hrm*)
Målvakten har ett sagolikt tillslag och har växt på flera plan jämfört med ifjol. Ett par säsonger till och det kan bli riktigt riktigt bra. Förutsättningarna finns där tveklöst.
Backlinjen är bra och stabil. Jag saknar dock lite fart samt offensiva initiativ från ytterbackarna för man blir lätt stående med fyra man på rad. Utan att säga att jag har rätt så hade lagets yttermittfältare blivit ännu effektivare om ytterbackarna hade gett dem lite mer understöd, eller? Jag har egentligen sett för lite av laget, men så upplevde jag det i alla fall. Man hade även gett innermittfältarna fler alternativ och begränsat deras "tomlöpande". Mittlåset är väldigt bra och Blidbergs och Fridholms rutin gör att de "skönhetsfläckar" jag nämnde innan blir just skönhetsfläckar och inga större problem. Otroligt att Blidberg fortfarande är så bra som han faktiskt är och många fattar nog inte att i/med honom på plan så har man den ledargestalten laget har saknat sedan han la av runt 1998 (tror jag).
Mittfältet gjorde säkert inte sin bästa match för säsongen rent offensivt, men hela lagdelen skrek KRAFT. Andersson och Olofsson gör det tätt och obekvämt på mitten och jag skulle inte vilja springa där inne MOT dem. Båda två är "karaktärsspelare" och är i ärlighetens namn för bra för div 7. Fysiken och pondusen de två tillför skapar tid och plats för övriga i laget. Yttermittfältarna är också fysiskt starka och gör att man snarare drar paralleller till Kevin Pavey (nu blir Månsson glad) än till Hasse Blomqvist. Bröderna Blidberg tillsammans med Johan Månsson är på samma nivå som innermittfältarna, men som yttermittfältare. Detta är inget negativt, absolut inte, för deras styrka och fysik gör att det ställs stora krav defensivt på motståndarna. Möter man ett lag med "glidare" på yttermittfältet som fuskar så lär det laget antingen byta taktik eller spelare på de platserna.
Anfallet? Jo det stämmer det man hört och läst: Det var ruskigt bra. Trots att de inte var tillräckligt skarpa i avsluten och "hängde" lite så andades det klass. Jag träffade en oldboysspelare på macken i morse och han sa:
- Mot Vallåkra var de ändå inte bra, de gjorde nog sina sämsta matcher för säsongen...
Puh! Helt seriöst så var det omöjligt att missa att de båda var bra fotbollsspelare och det var nästan "Pontus-klass". Det är nog inget kul att stå i mål när man möter Ekeby - i år...
Laget är bra och man har spelare som har förmågan att röra på sig samt kan spela sig ur situationerna. Jag skulle bli väldigt förvånad om man inte vinner serien.
Vad tycker jag då? (detta vill jag att Micke A analyserar när man sitter i Norra Hamnen och sippar kaffe med mjölk för femtio spänn...)
Jo: Jag hade försökt att få ytterbackarna att bli mer offensiva (kapaciteten finns) och på så vis kunna ha längre anfall och bibehålla initiavitet på planen längre. Försöka bli lite "kaxigare/aggressivare" och trycka motståndarna längre ner mot deras egna straffområde och pressa dem hårt och högt direkt. I och med att man är så pass starka och säkra i luften så hade panikbollarna bara landat på Anderssons, Olofssons, Blidbergs och i synnerhet Fridholms skallar och man hade kunnat fortsätta vara spelförande. Jag tror att man hade kunnat punktera de flesta matcherna innan halvlek och sen hade man kunnat "spela ut" (som det så fint heter) och detta hade utvecklat laget ännu mer rent offensivt.
En annan sak jag saknade var kreativiteten på mittfältet och han de kallar för "Masse" hade varit klockren i en "fri roll" bakom anfallarna. Jag tror inte jag sett någon utföra de saker man själv tänker uppe på Bruksvallen på riktigt länge och vid ett par tillfällen tog han ner bollen och i nästan samma rörelse slog han en crossboll - MED ADRESS. Det var roligt att se!
Ekeby kom fram fint till straffområdet, men sen var det stopp. Mycket förklaras med att Vallåkra spelade med en köttmur, men man kanske hade kunnat komma igenom med väggspel, tillbakaspel, skarvar och djupledslöpningar? (trots jag tidigare påstod att jag inte har intresset för fotboll så plingar det till när man ser möjligheter i ett utvecklingsbart lag...) Det finns också lite att jobba med när det gäller kantspelet. Vissa gånger gick det lite väl fort och man skulle kunna stanna och vänta in resten av laget. Man var lite ivriga att komma fram att inläggen blev lite hafsiga och övriga laget var för långt bak. Här kan man ju hålla i bollen och dra sig ut mot långlinjen, hitta ett tillbaka eller inspel för att försöka få upp laget. Många gånger så vill det försvarande laget bara fördröja och är nöjda om de så får ett inkast mot sig. Då får man med hela laget upp, man är inte så "långa" och kan etablera spel på deras planhalva istället för att få en spelvändning mot sig och ha halva laget "tömt" på ork på "fel sida boll".
Jaja...Detta var bara små saker som är tagna ur fragment i och med man inte sett så mycket. Laget är givetvis bra som det är och mina tankar är kanske inte kompatibla med "verkligheten". Men, men... Undrar hur många "hatkommentarer" detta inbringar...(och då har vi inte kommit till slutklämmen - än...)
Anledningen till att jag inte skrev Skromberga är dels att jag inte bryr mig nämnvärt längre (känns inte lönt) och att det verkligen är Ekeby nu. Hur? Jo: Jag har spelat i Skromberga, enbart i Skromberga (har nog mest att göra med klassen eller den uteblivna sådan på mig som fotbollsspelare...) och det man kom upp till på Bruksvallen var inte Skromberga. Detta är inte enbart negativt utan bara det att jag har svårt att ta till mig det som är nu. Det var hyfsat mycket folk och tittade och laget var bra, men det är något som fattas. Kanske är det ödmjukheten (som finns där eller saknas?) eller de svarta tröjorna? Bemötandet? Jag kräver inte blommor, hurrarop, röda mattor eller speciella arrangemang för att man ska komma, men kassa, men nervösa kommentarer, snäsiga svar i illa dold ihålig självgodhet och av blöta drömmar om förverklingande av det man inte själv är kapabel till eller ren tysk 30-tals orderskrikande i rädsla att jag ska planka in och luras på tjugo spänn - det är jag gärna, helst - utan... :-) Man har ändå gjort lite, kanske ytterst lite (?), för klubben som den nya klubben bygger på och byggs av...
Lycka till och hoppas ni vinner nästa match!
(nej jag har inte korr-läst...)
"Köttätaren" ger mig tips på Findus fiskgratäng
Ville variera min kost och bad min vän om lite inspiration.
- Mickra en FF (Findus Fiskgratäng) i tio minuter. Sen steker du den!
Nja...Jag vet inte, men jag drog ihop kycklingfilé, chorizo, klyftpotatis, purjolök, morötter och tomatsås med vitlökssmak. Kändes bättre...Smakade bättre också.
- Mickra en FF (Findus Fiskgratäng) i tio minuter. Sen steker du den!
Nja...Jag vet inte, men jag drog ihop kycklingfilé, chorizo, klyftpotatis, purjolök, morötter och tomatsås med vitlökssmak. Kändes bättre...Smakade bättre också.
Mitt nyklippta gräs...
Ibland trollar man med knäna och chockerar området kan ni tro! Gräsklippning och nu är det, eh, bara, *hrm* det "andra" kvar i Amazonas...
Detta tog bara 15-20 år...
Jag har spelat en hel del innebandy i mitt liv och det har varit allt från kompisgäng, korpen och aktivt. Ska inte påstå att jag har varit någon större stjärna (Jante ni vet...hehe), men fick vara med om en hel roligt i VV84 när vi vann DM, serien och turneringar. Det starkaste minnet är ändå när man spelade uppe i idrottshallen i Ekeby med "MK" och "eftersnacket" med Dasse i högform. På denna tiden var det Megafon (Ronny & Ragge) direkt efter det att man kom hem och det var på den nivån och under snacket låg. Denna Dasse var (är) otroligt rolig att höra på och han imiterade någon "Supervikarien" och det hördes skitroligt. Så idag när jag kollade på youtube hittade jag äntligen klippet jag letat efter i drygt femton år! Yes!
Nu kan jag äntligen få lugn i min själ...
Nu kan jag äntligen få lugn i min själ...
Oroliga tankar
Jag har idag sett en dokumentär om Nordkorea och ser nu en annan om Himmelska fridens torg på SVT2. Denna ovilja/rädsla från dessa kommunismdiktaturer att öppna sig och förtrycka sina folk får mig att mår illa och känna stark sympati för de som lever i ständig skräck och misär. Att hjärntvätta så mycket folk är inte bara skrämmande utan också en stark bedrift med tanke på det IT-samhälle vi lever i. Men: Det kanske inte är så fritt och öppet som vi tror heller.
I vårt "fria" väst är det givetvis ohyggligt mycket bättre än i Kina men våra makthavare är på väg att ändå ha full koll på oss. Jag skulle nästan våga påstå att nära 70 % i Sverige använder internet och lika många har troligen en mobiltelefon. I och med detta kan staten ha ganska hyfsad koll på oss: Var vi är, har varit och ska. FRA-lagen gör att alla våra mejl kan läsas och IPRED är framtvingat från det STORA FRIA landet i väst. Lägg till alla bevakningskameror så förstår ni att vi är så kopplade att det inte är sant.
Allt detta är inte till ondo för flera brott kan både lösas och hindras samt man kan snappa upp rop på hjälp via bloggar, forum och gästböcker. Dock undrar jag hur övervakade vi egentligen vill vara? Man (jag med) hjälper ju själv till ganska bra när man fläker ut sitt liv och sina tankar på en helt öppen blogg så man får ju passa sig lite. Jag har dragit ner en hel del på viss information samt tonat ner vissa åsikter och det beror uteslutande på viss rädsla. Vissa saker man säger till sig själv inne i huvudet är inte ämnat för allmänheten, vänner, ovänner, arbetsgivare, föreningar, myndigheter och andra som kan få fördel av det.
Just att känna rädsla över det man skriver är helt nytt för mig för jag har alltid trott på det fria ordet. Tyvärr är det inte så. Nu syftar jag inte på elaka kommentarer eller småhot utan konsekvenser för ens frihet, arbete och andra medborgerliga/mänskliga rättigheter.
I vårt "fria" väst är det givetvis ohyggligt mycket bättre än i Kina men våra makthavare är på väg att ändå ha full koll på oss. Jag skulle nästan våga påstå att nära 70 % i Sverige använder internet och lika många har troligen en mobiltelefon. I och med detta kan staten ha ganska hyfsad koll på oss: Var vi är, har varit och ska. FRA-lagen gör att alla våra mejl kan läsas och IPRED är framtvingat från det STORA FRIA landet i väst. Lägg till alla bevakningskameror så förstår ni att vi är så kopplade att det inte är sant.
Allt detta är inte till ondo för flera brott kan både lösas och hindras samt man kan snappa upp rop på hjälp via bloggar, forum och gästböcker. Dock undrar jag hur övervakade vi egentligen vill vara? Man (jag med) hjälper ju själv till ganska bra när man fläker ut sitt liv och sina tankar på en helt öppen blogg så man får ju passa sig lite. Jag har dragit ner en hel del på viss information samt tonat ner vissa åsikter och det beror uteslutande på viss rädsla. Vissa saker man säger till sig själv inne i huvudet är inte ämnat för allmänheten, vänner, ovänner, arbetsgivare, föreningar, myndigheter och andra som kan få fördel av det.
Just att känna rädsla över det man skriver är helt nytt för mig för jag har alltid trott på det fria ordet. Tyvärr är det inte så. Nu syftar jag inte på elaka kommentarer eller småhot utan konsekvenser för ens frihet, arbete och andra medborgerliga/mänskliga rättigheter.
Från tidig morgon till sen kväll
Igår var jag på tårna hela dagen och trodde jag skulle kunna sova lite längre idag. Bah! Här vaknar man fyra-fem gånger under natten/morgonen och när klockan var runt åtta så gav jag upp mina sömnförsök. Känns som man är "jetlaggad" trots jag bara varit i Åstorp och i Helsingborg. Knepigt värre? Får kanske se till att komma utanför "50-skyltarna" oftare...
Jag hann inte med hela städplanen igår innan min syster kom, men nu har hon ju varit här så nu kan jag återgå till att kasta mina kläder på golvet, låta diskmaskinen vara den bank med ren disk som den ska vara och bygga ner den smutsiga i min lilla diskho och låta Wilmas märgben pryda golven tillsammans med hennes andra leksaker. Idag är det söndag och då ska man vila enligt kyrkan. Som djupt troende lyder jag en massa pedofiler i lustiga hattar och andra som tar en bok full av barbariska historier som sann. Tjenare!
Jag var och kollade på Änglar och Demoner inne på Filmstaden och den var rätt ok. Inte i närheten av boken (Dan Browns bästa f.ö), men klart sevärd. Ewan McGregor har tagit några steg framåt sedan Trainspotting (så jäkla grym) och gör en imponerande insats som påvpojke. Hanks är bra och Skarsgård är Skarsgård så nog tycker jag att ni ska gå och titta på den.
Den bästa repliken måste ändå min systers kompis ha. Hon är alltid förvirrat glad och brutalt ärlig (min systers ord) så trots att hon inte träffat vår far innan så gav hon honom en "skrapa" direkt när vi kom ut:
- Du verkade tycka filmen vara riktigt bra. Man hörde ju bara dig ett tag där inne!
Sedan var det bara tack och hej! Inget otrevligt eller oförskämt utan bara glatt ärligt.
Väl hemma i ankdammen så hade ju Wilma varit hemma ensam flera timmar och det var dags för mat för henne. Dock gillade hon inte vad som serverades (två sorters torrfoder och en sorts blötfoder) och mitt samvete klarar inte sånt. Började rota bland självgående ostar, krypande korvar och andra livsmedel som har en bäst-före-datum som matchar begravningen av Gustav Wasa och hittade inte något som lockade. Fick därför sätta mig i bilen och köra till McDonalds i L-a och köpa fyra cheeseburgare till henne...
Nu sitter jag och funderar på om det blir Mölledammarna eller inte? Vi var där igår så Wilma kunde rasta sig samt bada lite. Jag tar ett tag till och funderar...
Förtränger städbehovet och får panikångest
Fan! Jag vaknar tillräckligt tidigt för att kunna gå upp och käka en bra frukost, städa nedervåningen och tvätta all smutsig tvätt som ligger på golven här inne. Istället går jag igenom min hund och kollar så hon inte har äckliga fästingar, tittar/lyssnar på livelåtarna från Winnerbäcks senaste turné och kollar på videoklipp på 1000apor. Det är inte min starka sida att göra rätt prioriteringar när det gäller ordning och reda...
Men: Efter detta blogginlägg ska jag samla ihop allt löst som ligger överallt och sen ska jag tvätta lite. Att äta är inte lönt för jag hinner inte (och jag får inte för nils som är så snäll och kommenterar här på bloggen) så det får bli en eftermiddagsfrukost med Isa.
Så ja! Nu ska jag umgås med Ajax, Yes, Panasonic, Whirpool, Grumme, Ariel och en billig kopia av klorin...
Men: Efter detta blogginlägg ska jag samla ihop allt löst som ligger överallt och sen ska jag tvätta lite. Att äta är inte lönt för jag hinner inte (och jag får inte för nils som är så snäll och kommenterar här på bloggen) så det får bli en eftermiddagsfrukost med Isa.
Så ja! Nu ska jag umgås med Ajax, Yes, Panasonic, Whirpool, Grumme, Ariel och en billig kopia av klorin...
Satan i gatan: Åska!!!! Fy faaaaaaaaaaaaan! Urkoppling!!!
Faaaaaaaaaan! Nu börjar det åska och blixtra. Jag hatar det och är livrädd. Nu drar jag sladdarna...
"Låt mig gå i bitar - Jag har gjort något så dåligt igen"
Egentligen speglar inte rubriken handligen på något sätt, utan det titeln från låten som fraserna är med i som är en klockren beskrivning av inägget som följer.
Efter min utflykt till Åstorp begav jag mig upp på Söderåsen för några timmars promenad. Här skulle jag egentligen skriva något så tragiskt, men vackert, om hur tystnaden och ensamheten är så skönt, men har man med en hund som min så blir det lite livligare trots döden låg för mina fötter direkt när jag hoppade ur bilen.
Bildtext: Wilma han bara ur bilen innan hon fällde en kronhjort...
Bildtext: ...och satte tänderna i den och slet den i stycken...
Bildtext: ...och slutligen pissade på kadavret för att maktdemostrera att här är jag!
Själva naturupplevelsen är otrolig uppe på Söderåsen och man mår rätt fint när man traskar runt där. Trots den spöklika ensamheten på jobb idag så var denna eftermiddag behövd för mig. Det hörs säkert tradigt och glyttigt när en man (nåja) säger sig uppskatta skogspromenader och lek med sin hund, men sådan är jag nu.
Bildtext: Norrland nära dig..."sssschhhhhuuuuuupp"
Tyvärr har jag lite problem med Wilma när vi är ute i skog och mark: Hon ska bada överallt, ja: ÖVERALLT!
Bildtext: Nu vill hon verkligen simma...
Tur för henne att vi var vid Stenbrottet så hon fick utlopp för sina drifter och behov. Jag hade aldrig vågat bada där, men Wilma och övriga i NV-Skåne har inga problem med att kasta sig i vattnet.
Bildtext: Kolla färgerna i vattnet...
Bildtext: Soltorkar...
Bildtext: Det var en gång en gång och den var grusad...
---och det där med att jag skulle gå i bitar för jag gjort något dåligt: Det är STENBROTT av kent (inbäddad nedan)...
Det var en fin eftermiddag. Riktigt vacker!
Efter min utflykt till Åstorp begav jag mig upp på Söderåsen för några timmars promenad. Här skulle jag egentligen skriva något så tragiskt, men vackert, om hur tystnaden och ensamheten är så skönt, men har man med en hund som min så blir det lite livligare trots döden låg för mina fötter direkt när jag hoppade ur bilen.
Bildtext: Wilma han bara ur bilen innan hon fällde en kronhjort...
Bildtext: ...och satte tänderna i den och slet den i stycken...
Bildtext: ...och slutligen pissade på kadavret för att maktdemostrera att här är jag!
Själva naturupplevelsen är otrolig uppe på Söderåsen och man mår rätt fint när man traskar runt där. Trots den spöklika ensamheten på jobb idag så var denna eftermiddag behövd för mig. Det hörs säkert tradigt och glyttigt när en man (nåja) säger sig uppskatta skogspromenader och lek med sin hund, men sådan är jag nu.
Bildtext: Norrland nära dig..."sssschhhhhuuuuuupp"
Tyvärr har jag lite problem med Wilma när vi är ute i skog och mark: Hon ska bada överallt, ja: ÖVERALLT!
Bildtext: Nu vill hon verkligen simma...
Tur för henne att vi var vid Stenbrottet så hon fick utlopp för sina drifter och behov. Jag hade aldrig vågat bada där, men Wilma och övriga i NV-Skåne har inga problem med att kasta sig i vattnet.
Bildtext: Kolla färgerna i vattnet...
Bildtext: Soltorkar...
Bildtext: Det var en gång en gång och den var grusad...
---och det där med att jag skulle gå i bitar för jag gjort något dåligt: Det är STENBROTT av kent (inbäddad nedan)...
Det var en fin eftermiddag. Riktigt vacker!
½-dag och det var spöklikt, nästan Estoniakänsla faktiskt...
Idag är väl klämdag nummer ett och hade man haft en fackförening som verkligen gjorde något vettigt så kanske de skulle kunna göra som många andra och förhandla deras medlemmar kunde vara hemma. Mitt agg beror på att många berättat för mig att de varit hemma och fått den gamla pingstledigheten just idag om nationaldagen inträffar på en helgdag. Hängde ni med? Man tog liksom bort en "fast" helgdag och ersatte den med en rörlig. Wohaa! Kul... Rättvisetänket, solidariteten och upp till kamp känns så förlegat och sjukt bortglömt. Är det konstigt att folk inte vill vara med i facket?
Jaja... Väl på jobb var vi inte många och hade vi inte kunnat få ta ut komp klockan 12:00 så hade en frontalkrock med ett godståg varit hyfsat gött. Det är en viss känsla när telefonen är tyst, mejlen uteblir och ingen verkar vara vid liv. Ett tag dagdrömde jag att alla varit med om en olycka eller något annat hemskt och vi som arbetade var överlevande. Usch som fan var tanken för det var spöklikt och nästan obehagligt. det positiva var att jag fick gjort ett par saker som legat lika länge som Billingeosten i min kyl...
Trevligare blev det när jag kom hem och äntligen fick träffa lite folk. (jag träffade ju Mr Fire och det är alltid kul, men han är ju trots allt bara en person - än...) Stannade till hos min kusin som verkligen chockade mig: Han hade lejt ut jobb på huset! Det är nog första gången han inte själv var mitt i smeten. Istället satt han ner och beskådade de tappra arbetarna (nej - det var inte ens svartjobbare) från stolen som en greve och befallde...
Sen var jag och lämnade min röjsåg och motorsåg hos min far. Fan... Det är sååååå tradigt att inte kunna fixa i trädgården... *hrm* Det gör ju inte så mycket att farsan får se över maskinerna då jag inte är mycket att hänga i julgranen när det gäller sånt. Jag har ju andra kvalitéer...
BBQ med regnmarinad
Blev grillat till middag. Kött, bakad potatis med dill, grönsaker och en kall sås med smak av paprika/lök. Sen kom regnet, men det gör inget: Det blev riktigt gott!
Ja och så var det ju lite till Wilma också...
Tuppen
Jag vet inte hur många gånger man sett Magnus Härenstam i Tuppen, men den är faktiskt rolig. Han har inte det lätt ingeniör Cederquist. När jag ser bilderna på honom ståendes i ekan med kikaren i högsta hugg så tänker jag på ett par personer.
En av dem jag tänker på är en kille som ställde sig och kollade in i grannens sovrum. Det slutade med att gubben i grannhuset gick ut och slog ner "fluktaren" så han låg bland blommorna i rabatten... haha!
Just nu är en annan "tupp" på väg upp till Göteborg och ska ha en barnfri helg i husvagnen. Jag har redan varnat så de stänger Tjörnbron... ;-)
En av dem jag tänker på är en kille som ställde sig och kollade in i grannens sovrum. Det slutade med att gubben i grannhuset gick ut och slog ner "fluktaren" så han låg bland blommorna i rabatten... haha!
Just nu är en annan "tupp" på väg upp till Göteborg och ska ha en barnfri helg i husvagnen. Jag har redan varnat så de stänger Tjörnbron... ;-)
The flipside
Vaknar innan 08:00 av att getingar surrar runt min skalle. Trodde först att det var en dålig dröm eftersom jag drömde om just getingar (faktiskt) men det var på riktigt. Det var bara att hoppa upp och gå ner till en vaken hund som hade fyllt nedervåningen av gaser från gårdagens tonfisk i olja. Fick slå upp dörrar och fönster medan jag undersökte huset efter "hunnamög" och jag hade verkligen tur när jag inget fann.
Hela tiden hördes ett himla bankande, slir-skrikande och ett allmänt byggljud och det är de driftiga grannarna som inte har vett att låta bli att väsnas innan 10:00. Över gatan ser jag hur kompostlåder pryder någon annans gräsmatta (de måste ha varit i gång INNAN 08:00!!!) och kvarteret tar verkligen för sig av det vackra vädret i kombination av ledigheten. Jag då? Jo jag chattar bort en timme, får problem med datorn, surfar runt och kollar vad som har hänt, borde ha hänt, ska hända och inte händer. Mina planer för dagen är lika svävande som Wilmas gaser och flytta fram städningen en timme eller fem är väl inget att bråka om?
När jag väl hoppat i kläderna och fått upp fyra rostade mackor så ringer "köttätaren" och vi pratar bort en knapp timme eller så. Varken jag eller han har sett Skromberga spela någon tävlingsmatch i år så vi spikade tisdagen för att se Mats Johanssons Vallåkra uppe på Bruksvallen. Det knorras rejält över utebliven speltid i truppen och det är ju knappast någon hemlighet att Skrombergas nyförvärv håller en högre standard än de som varit i truppen sedan innan. Just nu ska det väl knappast finnas något realistiskt hot mot att Skromberga tar en av direktplatserna upp i division sex, eller?
Samtalet avslutas och jag beger mig ut på min fina röda cykel för att motionera min gasande hund i det fina vädret. Det är lite lotteri om jag ska få skrubbsår, köra ut i stycket (åkern), frontalkrocka med en bil eller rent av klara mig när jag cyklar med Wilma. Jag klarade mig denna gången och kom hem i lika dåligt skick som när jag lämnade. ;-)
Väl hemma på uppfarten så hör jag hur sorlet från grannarna övergår i barnaskrik och hur tålamodet tryter på småbarnsföräldrarna bakom buskarna. Jag kan ju inte direkt påstå att jag är avundsjuk på dem och finns det något som man kan hata så är det ungar som gallskriker. Idyllen som jag skrev så varmt om igår är en balansgång i de allra flesta fall som bärs upp av lådvin, benzo, "knattingar" i uthuset, hemliga sms från toaletten och andra små hjälpmedel vi alla tar till för att hålla skenet uppe. Märk väl att jag skrev VI...
Jag förstår och kan även dela min systers avsky och nedåtseende över hur alla mäter sin lycka i barna-avlande och måste hävda sin kärlek till barnen i alla möjliga och omöjliga forum. Det jag ser och hör när jag öppnar min ganska fula dörr är inget som tyder på lycka, mysighet eller belåtenhet utan det liknar mest panikångest, tvång eller uppgivenhet. Man känner lätt igen sig för vi är ganska lika allihop, men där andra gömmer sin trötthet, bitterhet, ledsamhet och andra tillkortakommanden bakom fasaden av den lyckliga barnfamiljen, ja där lämnar jag i regel tomma oskrivna blogginlägg.
(...nu återstår det att se hur många som är 1 läskunniga 2 analytiskt begåvade 3 "normala" som en annan... =-) )
Hela tiden hördes ett himla bankande, slir-skrikande och ett allmänt byggljud och det är de driftiga grannarna som inte har vett att låta bli att väsnas innan 10:00. Över gatan ser jag hur kompostlåder pryder någon annans gräsmatta (de måste ha varit i gång INNAN 08:00!!!) och kvarteret tar verkligen för sig av det vackra vädret i kombination av ledigheten. Jag då? Jo jag chattar bort en timme, får problem med datorn, surfar runt och kollar vad som har hänt, borde ha hänt, ska hända och inte händer. Mina planer för dagen är lika svävande som Wilmas gaser och flytta fram städningen en timme eller fem är väl inget att bråka om?
När jag väl hoppat i kläderna och fått upp fyra rostade mackor så ringer "köttätaren" och vi pratar bort en knapp timme eller så. Varken jag eller han har sett Skromberga spela någon tävlingsmatch i år så vi spikade tisdagen för att se Mats Johanssons Vallåkra uppe på Bruksvallen. Det knorras rejält över utebliven speltid i truppen och det är ju knappast någon hemlighet att Skrombergas nyförvärv håller en högre standard än de som varit i truppen sedan innan. Just nu ska det väl knappast finnas något realistiskt hot mot att Skromberga tar en av direktplatserna upp i division sex, eller?
Samtalet avslutas och jag beger mig ut på min fina röda cykel för att motionera min gasande hund i det fina vädret. Det är lite lotteri om jag ska få skrubbsår, köra ut i stycket (åkern), frontalkrocka med en bil eller rent av klara mig när jag cyklar med Wilma. Jag klarade mig denna gången och kom hem i lika dåligt skick som när jag lämnade. ;-)
Väl hemma på uppfarten så hör jag hur sorlet från grannarna övergår i barnaskrik och hur tålamodet tryter på småbarnsföräldrarna bakom buskarna. Jag kan ju inte direkt påstå att jag är avundsjuk på dem och finns det något som man kan hata så är det ungar som gallskriker. Idyllen som jag skrev så varmt om igår är en balansgång i de allra flesta fall som bärs upp av lådvin, benzo, "knattingar" i uthuset, hemliga sms från toaletten och andra små hjälpmedel vi alla tar till för att hålla skenet uppe. Märk väl att jag skrev VI...
Jag förstår och kan även dela min systers avsky och nedåtseende över hur alla mäter sin lycka i barna-avlande och måste hävda sin kärlek till barnen i alla möjliga och omöjliga forum. Det jag ser och hör när jag öppnar min ganska fula dörr är inget som tyder på lycka, mysighet eller belåtenhet utan det liknar mest panikångest, tvång eller uppgivenhet. Man känner lätt igen sig för vi är ganska lika allihop, men där andra gömmer sin trötthet, bitterhet, ledsamhet och andra tillkortakommanden bakom fasaden av den lyckliga barnfamiljen, ja där lämnar jag i regel tomma oskrivna blogginlägg.
(...nu återstår det att se hur många som är 1 läskunniga 2 analytiskt begåvade 3 "normala" som en annan... =-) )
" känner efter om det här är att vara fri"
Ledig. Skönt! Cyklade nyss (nykter givetvis) genom Ekeby på Storgatan och det luktade sommar. Det är en viss känsla att bo ute i ödemarken och ena dagen känna hur grispisset sticker i näsborrarna och den andra hur doften av syréner borrar sig upp genom näsan och träffar antennloben. Jag gillar det faktiskt riktigt mycket.
Det fanns en tid då man fann det lockande att beträda urban miljö där grispisset är utbytt mot bilavgaser och syréndoften mot någon "fancy" fransk designerparfym dagen efter kvällen före i jakt efter någon att hämta en på Tågaborg. Även det hade sin tjusning och det var något man skulle ta sig igenom, men nu finns det andra saker som man prioriterar.
En av sakerna som jag har gjort avkall på är alkohol. Senast jag konsumerade den varan var när Chris Abbott sparkade hem segern till RBK mot HV71 i Lindab Arena. Det var den 5/1... Nu är det ju inte så att jag gått och blivit religiös utan det är bara det att jag har kommit på, efter 20 år, att jag inte tål det...
Men; Imorgon ska jag utan baksmälla köra en lightversion av "rent hus" här hemma...
Det fanns en tid då man fann det lockande att beträda urban miljö där grispisset är utbytt mot bilavgaser och syréndoften mot någon "fancy" fransk designerparfym dagen efter kvällen före i jakt efter någon att hämta en på Tågaborg. Även det hade sin tjusning och det var något man skulle ta sig igenom, men nu finns det andra saker som man prioriterar.
En av sakerna som jag har gjort avkall på är alkohol. Senast jag konsumerade den varan var när Chris Abbott sparkade hem segern till RBK mot HV71 i Lindab Arena. Det var den 5/1... Nu är det ju inte så att jag gått och blivit religiös utan det är bara det att jag har kommit på, efter 20 år, att jag inte tål det...
Men; Imorgon ska jag utan baksmälla köra en lightversion av "rent hus" här hemma...
Bara en runda i Mölledammarna
I vanliga fall slipper jag köra hem från jobb på lunchen för att släppa ut Wilma (min hund, inte Thailändskan jag låser ner i källaren), men denna veckan och nästa blir det väldigt mycket körande Ekeby-Billesholm-Ekeby-Billesholm-Ekeby. Det är ändå rätt ok: Jag är inte den som låter min hund sitta ensam i 10 timmar. Inte en chans. Direkt när jag kom hem tog jag henne, ja Wilma, och körde till Mölledammarna. Det är vackert - ibland...
OUPS...
OUPS...
Rökskadad
Håller på att titta på alternativ till olja/ved när det gäller uppvärmning av mitt hus och det lutar väl åt någon värmepump. Är fruktansvärt trött på att hålla på att dö av rök och annan skit när jag eldar med ved. Visst är det billigt, men det är lite jobbigt när man får rökdyka (på allvar) i källaren för skatorna har byggt bo i, ja I, min skorsten...
Just nu sitter jag och luktar mordbrand och smakar tjära i flabben. lagom kul...
Just nu sitter jag och luktar mordbrand och smakar tjära i flabben. lagom kul...
Ibland lämnar han Ekeby för större uppdrag...
Fantomen lämnade ibland sina pygméer och begav sig ut på gatorna som en vanlig man. Idag lämnade jag Sverige och hamnade i en huvudstad i väster där Lars Winnerbäck hittade Söndermarken och resten vet ni. Själv har jag en dröm om något större (sorry för den plankningen Lasse) och bättre än det som varit och det man har. Jag tror inte jag hade passat in i en storstad med folk folk folk överallt och där man måste passa tider och fickparkera så jag stannar här, kryper tillbaka under min sten och fortsätter att drömma.
Bildtext: Världen, den riktiga, skrämmer mig...
Bildtext: Näsan mot rutan och vidare mot kontinenten...
Det var i Danmark jag var och insöp information om hur man jobbar och inte någon grön eller "lillen en". Vi åkte 08:00 och kom hem lite efter 18:00 så det var en ganska lång dag. Innan trippen så var jag inne och la till rätta det dagliga samt gjorde undan lite annat. Lite senare satt jag på den skrämmande bron och bad böner att inte någon terrorist skulle ramma den med en 747:a eller en bomb skulle detonera i tunneln...
Bildtext: Bron från Köpenhamn
Bildtext: "Här under vattet är jag blå" Under Öresund (!) i bil...
Nu, väl hemma, har jag skickat i väg min mor till staterna och fattar inte hur man vågar spendera 13-16 timmar i flygplan UTAN stesolid...
Klart man har kissat i poolen - i duschen också!
Såg denna artikel på aftonbladet.se och kan inte bli särskilt upprörd. Kissa i poolen har väl alla gjort, eller? Jag kommer ihåg hur mellanpoolen på Bjuvs Bad blev kallad för pissis och det har väl hänt att man tömt där när man var mindre. Nu händer inte sånt längre så ni kan tar era kallsupar utan att vara rädda för att få mitt kiss i munnen...
Att lära sig hålla käften
Jag vet att jag är ganska. NEJJJJJ! Jag TRODDE att jag var ganska duktig när det gäller bordtennis för man har ju piskat pappa "Tue" (han var över sjuttio) uppe i idrottshallen. Ja jag har slagit Mikael Andersson med 21-0 i SET också... alltså: Jag förlorar väldigt sällan i bordtennis och därför så skriver min stora käft checkar som övriga jag inte har täckning för. Lite USA-inspirerat... Jag vet!
Men men... Jag stod i en lokal för ett tag sedan och där stod ett pingisbord. Givetvis var jag tvungen att säga till killen som stod närmast mig:
- Tar du fjorton bollar i ett "21-set" ska du vara jävligt nöjd med dig själv.
POFF! När jag "vaknade" till igen så hade bordet packats upp, jag fått pisk i två raka set (jag var aldrig nära) och bordet hade packats ner igen. POFF!
Ibland är tala silver...(för det mesta är det så va...)
Fan!
Men men... Jag stod i en lokal för ett tag sedan och där stod ett pingisbord. Givetvis var jag tvungen att säga till killen som stod närmast mig:
- Tar du fjorton bollar i ett "21-set" ska du vara jävligt nöjd med dig själv.
POFF! När jag "vaknade" till igen så hade bordet packats upp, jag fått pisk i två raka set (jag var aldrig nära) och bordet hade packats ner igen. POFF!
Ibland är tala silver...(för det mesta är det så va...)
Fan!
Mot Köpenhamn
Ska vara multinationell imorgon och åka till vårt västra grannland i tjänsten. Nej, då är det inte "gaypolisen" det gäller... Faktiskt första gången man åker och arbetar utanför Sveriges gränser. Wow! Typ Jeppsson utan gränser. Men... Det är väl som det alltid har varit: Gränslöst galen...
Kul ska det bli i alla fall!
Kul ska det bli i alla fall!
Fint besök
Vaknade av att någon knackade frenetiskt på min dörr vid 19-tiden (i ferdags). Som vanligt hade jag somnat i soffan efter jobb och var helt "ör" i pannan när jag öppnade. Jag var "hundra" på att det var någon gräddbullsförsäljare eller Jehovas, men det var Micke och hans lilla dotter. Stod i nästan 1 & ½ timme och malde på och man såg hur den lilla bebisen blev lika blå i ansiktet som hennes pappa var om läpparna vid simskolan 1982. Det hjälpte inte att Wilma höll på att hoppa ner i vagnen vi bara malde på. Som vanligt. Som alltid. Bara synd att vi närmar oss 35 och inte 25...
Tomt som ett kvinnohuvud...
Dagen har bestått av huvudvärk och trötthet. Inte så mycket att orda om så nu ska jag se säsongsavslutningen av LOST.
Kedjemejl - Fan vad jag hatar det!
Detta kan tyckas hjärtlöst, men jag hatar få kedjebred vidarebefodrade mejl där man ska läsa om en stackar cancersjuk flicka etc. Visst: Det är hemskt och cancer är en vidrig sjukdom, men jag vill inte läsa sådan skit. Varför skickar man sådan skit? Hur har de som är sjuka kraft att hålla på med sånt?
Fågelskrämd
När jag var ute med Wilma i måndags så trodde jag att hjärtat skulle stanna på mig av skräck. Blott ett par meter ifrån mig stiger två vettskrämda fasaner till skyn och skrek så jag fick en tesked tunt i...I alla fall: Hon, Wilma, är så söt när hon kommer med fasaner levande i munnen...
Bildtext: Fasanen uppe i trädet efter att både jag och han lugnat sig lite...
Bildtext: Fasanen uppe i trädet efter att både jag och han lugnat sig lite...
Boooooooooooomskackalack! "Rub-a-Dud" på Södergatan...
Känns som idén med jamaicanskt tema i källaren inte kommer att sluta lyckligt. Mina vänner från Öland, Rude Boy Stig från Glömminge och Bad Boy Rune från Byxelkrok, brassade på ordentligt innan och det kunde verkligen slutat illa. Grannarna undrade säkert vad som stod på. Tror vi får dra ner på tivolitobaken i fortsättningen...
Bildtext: onna da island inna da sun...
Bildtext: onna da island inna da sun...
Kroppen känns död
Är helt slut i kropp och knopp (någon som vill komma med idiotiska kommentarer?) så kvällarna blir väldigt korta. Jag sover när jag varit ute med Wilma direkt efter jobb och somnar sittandes i soffan. Det verkar som jag håller på att ramla av pinnen...
Ryssland är alltid minst tio år bak...
Jag har alltid facinerats av öststaterna och det har säkert med att göra hur rädda vi var för "ryssen" under det kalla kriget. Det finns en dröm att någon gång ta den långa vägen via Norrland och Finland innan man "landar" på Röda Torget i Moskva innan man ställer skorna för gott. Tänk vilken resa det hade varit att se, känna och smaka på den svenska sommaren och sen kryssa mellan de tusen sjöarnas land. Jag gillar det sega och lugna som vår norra del pryds av. Jag tycker det melankoliska som symboliserar Finland är vackert. Sen det stora farliga Ryssland är bara något jag vill uppleva. Det hade varit intressant att få se resterna av sovjettiden och bara komma nära det man var så rädd för.
När jag zappade mellan kanalerna innan så bromsade jag in och tittade på kvalet till Eurovision Song Contest. Herregud så pinsamt dåliga programledare! Och: Varför kan de inte hitta någon som inte pratar som ett baltluder i ett land som innan Putin ville vara som USA? Det är vid sådana här tillfällen man inser att det är en bit kvar för Ryssland.
Notering: Jag gillar Ryssland och ryssar. Med åldern så kom insikten att USA inte är så bra och Ryssland så hemskt (jag menar folket nu) som vi blev matade med fram tills muren föll...
När jag zappade mellan kanalerna innan så bromsade jag in och tittade på kvalet till Eurovision Song Contest. Herregud så pinsamt dåliga programledare! Och: Varför kan de inte hitta någon som inte pratar som ett baltluder i ett land som innan Putin ville vara som USA? Det är vid sådana här tillfällen man inser att det är en bit kvar för Ryssland.
Notering: Jag gillar Ryssland och ryssar. Med åldern så kom insikten att USA inte är så bra och Ryssland så hemskt (jag menar folket nu) som vi blev matade med fram tills muren föll...
Virus på MSN
Jag vet inte jag har blockerat (och anmält för missbruk till MSN) den senaste tiden, men det är många. När vissa är offline skickar de länkar typ: Bra låt! Tätt följt av en www-adress. Vissa skickar jag ett mejl till och säger som det är. Andra blockas och anmäls.
Jag vet inte om min msn skickar ut skumma länkar när jag är offline eller bara gömmer mig bakom den grå loggan? Har någon fått något virus av mig så är det troligen det "mexikanska"...
Jag vet inte om min msn skickar ut skumma länkar när jag är offline eller bara gömmer mig bakom den grå loggan? Har någon fått något virus av mig så är det troligen det "mexikanska"...
Tappat förtroendet för Martin Soneby...
Jag är ganska lättroad (och lättoroad) så därför gillar jag "Ballar av stål", eller rättare sagt gillade. När det kom fram att nästan allt är fejk så tappade jag intresset. Men men... Nu sitter jag här igen...
Somalia nästa!
Vissa använder delfiner vid krigsföring, men nu finns det en specialtränad hund som är snabbare än en torped. Jag har gnuggat Wilma så hon kan attackera typ somaliska pirater. För att få så lik miljö som möjligt har jag tagit med henne till Mölledammarna så hon ska kunna "go live" direkt. Kolla hur hon hugger de bruna som finns i träden...
Ja "de bruna som finns i träden" är kottar och inget annat. Så lätt att det blir fel...
Flyt i poker (bra pokerspelare helt enkelt)
Jag har spelat lite poker den senaste tiden och ligger på plus. Nu är jag ingen storspelare utan jag spelar turneringar med insatser mellan 5 - 55 kr, men det är ganska kul, ja när det går bra. Innan jag steg ut i trädgården spelade jag en "snabbis" och blev 6:a.
Bildtext: Nr 1 (men blev 6:a)
Bildtext: Nr 1 (men blev 6:a)
Gräsklipparmannen (följetången) Del VI
Har varit ute och försökt få bukt på min gräsmatta och det har blivit en väldans massa klippande. Jag upptäckte att där var mer mossa än gräs på sina ställen och när jag klippte på det "nedersta" så var det så tungt att jag fick dra gräsklipparen bakom mig. Framsidan har jag klippt FYRA gånger och nu är det nere så rötterna har blottats så det är bara att hoppas på svår torka så det inte växer. När jag ser folk som vattnar och gödslar sina "mattor" så idiotförklarar jag dem direkt. Det må vara så att det är snyggare och mer estetiskt med en grön gräsmatta, men jag har hellre en sönderbränd och slipper klippa den så ofta.
Bildtext: Gult och brunt, men kort... OCH: I stugan längst ner på tomten ska min blivande fru få bo och i bröllopspresent
Att klippa gräs är pisstradigt och därför var det nästan lite välkommet när jag hittade ett jordgetingbo i min gräsmatta. Äntligen lite spänning! De jävlarna hade byggt boet i en murken stubbe som jag råkade trampa i/på så då var det bara till att beväpna sig med RADAR och ge dem en omgång. Sen var jag snabbt framme och fyllde igen hålet och slog ett par hinkar med kommunalt över så det skulle sätta till sig. Är det något som jag är riktigt rädd för (förutom åska, åka båt eller flygplan, hisstopp, klättra på stegar, Pate, bränna mig på spisen, duscha för varmt, ormar, lejon, åka bil med Conny och lite annat smått och gott) så är det getingar. Fy fan för dessa djur!
Nåväl, jag fick klippt gräset ordentligt och var så duktig att jag krattade ihop det och la det i säckar. Det är en fröjd att arbeta med en maskin som man kan starta enkelt och trots mina mardrömmar, som även innehåller ett gräsklipparköp, så bearbetar jag dessa problem ganska bra. Dock är jag på min vakt hela tiden och har monterat på en backspegel så man inte råkar ut för ett bakhåll av en stor skäggig sak...
Nästa etapp i mitt trädgårdsrace är rabatten på framsidan. Den ska förintas och ersättas av antingen gräs eller asfalt. Mycket på gång nu. Jag har även sprutat ut ca femtio liter gift så har ni grannbarn (eller någon annan) ni inte gillar så kasta lite godis i det som har varit en häck hemma hos mig och lura dem till att äta det. Jag lovar att de kommer att vara så snälla sen...
Bildtext: Bra skit! Jag sputade gift på dessa i eftermiddags och ikväll började de dö!!!
Bildtext: Gult och brunt, men kort... OCH: I stugan längst ner på tomten ska min blivande fru få bo och i bröllopspresent
Att klippa gräs är pisstradigt och därför var det nästan lite välkommet när jag hittade ett jordgetingbo i min gräsmatta. Äntligen lite spänning! De jävlarna hade byggt boet i en murken stubbe som jag råkade trampa i/på så då var det bara till att beväpna sig med RADAR och ge dem en omgång. Sen var jag snabbt framme och fyllde igen hålet och slog ett par hinkar med kommunalt över så det skulle sätta till sig. Är det något som jag är riktigt rädd för (förutom åska, åka båt eller flygplan, hisstopp, klättra på stegar, Pate, bränna mig på spisen, duscha för varmt, ormar, lejon, åka bil med Conny och lite annat smått och gott) så är det getingar. Fy fan för dessa djur!
Nåväl, jag fick klippt gräset ordentligt och var så duktig att jag krattade ihop det och la det i säckar. Det är en fröjd att arbeta med en maskin som man kan starta enkelt och trots mina mardrömmar, som även innehåller ett gräsklipparköp, så bearbetar jag dessa problem ganska bra. Dock är jag på min vakt hela tiden och har monterat på en backspegel så man inte råkar ut för ett bakhåll av en stor skäggig sak...
Nästa etapp i mitt trädgårdsrace är rabatten på framsidan. Den ska förintas och ersättas av antingen gräs eller asfalt. Mycket på gång nu. Jag har även sprutat ut ca femtio liter gift så har ni grannbarn (eller någon annan) ni inte gillar så kasta lite godis i det som har varit en häck hemma hos mig och lura dem till att äta det. Jag lovar att de kommer att vara så snälla sen...
Bildtext: Bra skit! Jag sputade gift på dessa i eftermiddags och ikväll började de dö!!!
Mardrömmar - på riktigt
Den senaste tiden har jag haft mardrömmar om nätterna och vaknat upp livrädd, förvirrad och kallsvettig. Hjärtat bankar fruktansvärt och jag känner i drömmen hur det slår och slår. Inte sällan har Wilma skällt från nedervåningen så troligen skriker jag i sömnen av skräck. Drömmarna handlar om allt möjligt: Jag faller och vaknar EFTER att jag slagit i marken. Något ex som är elak mot mig eller inte elak (detta är sant och obehagligt). Att jag har blod på armar och ben och står i ett rum med människor utan ögon. I alla fall så är det fruktansvärt räligt att vakna upp och vara livrädd.
Tevez schizofreni tar honom bort från Man Utd?
Sitter och läser i Sportbladet om Carlos Tevez som ska lämna Man Utd efter säsongen. Det är inget som förvånar mig egentligen för sydamerikaner i United har väl inte slagit så himla bra ut, men Tevez har ju faktiskt varit hyfsad - rent fotbollsmässigt - men det är då det andra klickar... Han är schizofren. "säger argentinaren att han är arg för att ha blivit bänkade av Sir Alex Ferguson".
Det är jobbigt med sånt. Nu ska vi (jag, mina andra jag och Wilma) bege oss till Mölledammarna och kamma hem storvinsten...
Det är jobbigt med sånt. Nu ska vi (jag, mina andra jag och Wilma) bege oss till Mölledammarna och kamma hem storvinsten...
Gräsklipparmannen (följetången) del V
Satt på mitt "lilla" kontor i förmiddags när det ringde i alla telefoner och jag trodde det var krig eller något annat samhällsfarligt på gång. Så jag knep av, reste mig, knep till och gick framåtböjd med byxorna vid anklarna mot ljudet från telefonen och svarade rappt: "Ja det är Björn". Precis när jag svarat tänkte jag efter och tänkte till lite extra för jag stod (inte stog) ganska illa rent strategiskt om någon skulle passera utanför. Det var bara att backa och knipa till lite extra... Nåja...
I telefonen var det "krämmaren" som lurat och tvingat på mig en gräsklippare. Jag tror inte det var samvetet som plågade honom utan det måste ha varit något annat, för han var på väg ut till mig för att hämta eländet. Dock visste jag att det var något skumt och mycket riktigt så bad han mig att lasta gräsklipparen, ja eller vad det nu var, och möta honom utanför Återvinningsstationen i Bjuv.
- Ja det kan jag väl göra, men kan jag få sluta "mullvada" och gå in och umgås med Lambi först, sa jag.
- Det kan självtorka, tyckte "krämmaren", men jag följde mitt hjärta och hjärna...
Väl borta i Bjuv så fick jag inte köra in på återvinningen utan "krämmaren" stod utanför och vinkade in mig till sidan. Efter att ha lyft ur åbäket så föll ett tungt ok från mina axlar, men då började trakasserierna direkt:
- Var fan är uppsamlaren? Varför har du skruvat isär den? Blablabla...
Jag blev ordentligt uppläxad och det var då jag insåg vad som höll på att hända: Han skulle lura någon annan! Inne på återvinningen jobbar hans far och han hade redan hittat kunder som var beredda att köpa den. Det var lite underligt för på bilen som de lyfte in gräsklipparen i stod det något om "gruppboende"...
Sensmoral: Lita aldrig på någon som vill ge dig VIP vid garageloppisar...De kan sälja vad som helst till vem som helst utan att skämmas...
I telefonen var det "krämmaren" som lurat och tvingat på mig en gräsklippare. Jag tror inte det var samvetet som plågade honom utan det måste ha varit något annat, för han var på väg ut till mig för att hämta eländet. Dock visste jag att det var något skumt och mycket riktigt så bad han mig att lasta gräsklipparen, ja eller vad det nu var, och möta honom utanför Återvinningsstationen i Bjuv.
- Ja det kan jag väl göra, men kan jag få sluta "mullvada" och gå in och umgås med Lambi först, sa jag.
- Det kan självtorka, tyckte "krämmaren", men jag följde mitt hjärta och hjärna...
Väl borta i Bjuv så fick jag inte köra in på återvinningen utan "krämmaren" stod utanför och vinkade in mig till sidan. Efter att ha lyft ur åbäket så föll ett tungt ok från mina axlar, men då började trakasserierna direkt:
- Var fan är uppsamlaren? Varför har du skruvat isär den? Blablabla...
Jag blev ordentligt uppläxad och det var då jag insåg vad som höll på att hända: Han skulle lura någon annan! Inne på återvinningen jobbar hans far och han hade redan hittat kunder som var beredda att köpa den. Det var lite underligt för på bilen som de lyfte in gräsklipparen i stod det något om "gruppboende"...
Sensmoral: Lita aldrig på någon som vill ge dig VIP vid garageloppisar...De kan sälja vad som helst till vem som helst utan att skämmas...
Drabbad av svininfluensan (varning för tacos)
Det började strax efter mitt senaste inlägg och har egentligen inte slutat riktigt än. Jag stod (varför i helvete skriver folk STOG???) och rullade ner min mörkläggningsrullgardin och kände hur golvet gungade och jag var yrslig. Min första tanke var att jag jobbat (*hrm*) för hårt i helgen (annars också...) och min andra tanke var ZZZZZZZZZZzzzzzzz. När jag vaknade på morgonen i måndags så var det inte så kul. Hela veckan har varit kantad av feber, yrsel, illamående, värk, snuva, hosta (lite i alla fall), halsont (gott med halstabletter) och alla möjliga och omöjliga sjukdomssymptom. I och med att det var länge sedan jag varit sjuk (?) så var jag lite rädd att jag inte skulle kunna ställa rätt och rättvis diagnostik. Det gick utmärkt. Jag slog upp tidningen och kunde läsa om svininfluensan från Mexico och svaret var givet: Jag hade fått den!
Nu knappt en vecka senare så har jag repat mig ganska bra och utmanade ödet igår genom att äta tacos. Än så länge har det funkat ok så jag tror att mitt immunsystem har täppt till eventuella luckor och min annars så sargade och trasiga DNA-stege verkar har klarat sig hyfsat.
Jaja... Ni ser: Det som inte dödar gör en sjuk...
Nu knappt en vecka senare så har jag repat mig ganska bra och utmanade ödet igår genom att äta tacos. Än så länge har det funkat ok så jag tror att mitt immunsystem har täppt till eventuella luckor och min annars så sargade och trasiga DNA-stege verkar har klarat sig hyfsat.
Jaja... Ni ser: Det som inte dödar gör en sjuk...
Gräsklipparmannen (följetången) IV
Det blir aldrig bättre när man försöker, eller vad man nu skriver eller säger, så jag tog med mig gräsklipparexperten i familjen, min syster (hon har t o m byggt ett par ekipage), när jag skulle köpa en NY gräsklippare. Vi smög oss in på Bauhaus och tittade, men där var inga som släppte ut tillräckligt med koldioxid (jag förespråkar Global Uppvärmning) så det slutade med att jag hamnade på Jula (vad är det som händer Mr C???) - IGEN.
Jag har två krav när det gäller köp av gräsklippare:
1. Den ska spy ut koldioxid så vi får varmt och gott året om. Här är jag seriös! Ingen av de jag bryr mig om kommer att leva när Skåne är täckt med vatten och skulle någon av dem leva så får de flytta upp på Jägarebacken, eller något.
2. Jag ska slippa montera, skruva och klabba, Jag kan acceptera att skruva på hjulen och fälla upp "styret". Sen ska det bara gå av sig själv!
Efter en ordentlig besiktning och en massa hårda ord så fick jag köpa en gräsklippare på Jula för min syster. Hon var egentligen helt emot det, men gav med sig när hon sprang in på Familia (köpcenter). Nu har jag sådan tur att både Pate och Conny servar gräsklippare och bilar så det kommer att bli perfekt. Just denna modellen jag har köpt är Pate generalagent för så han har alltid reservdelar hemma. Kanon!
Väl framme i kassan så var det ju samma trevliga tjej som igår och syrran sa till mig direkt (detta är faktiskt allvar) att inte "hålla på". Klart, sa jag...Hehe... Väl framme så fick jag en fråga:
- Vill du gifta...eh NEJ NU BÖRJAR JAG BLI TRÖTT.
Hon sa faktiskt så här:
- Ska du ha denna för att köra över katterna du dödar med gift?
Dock så finner jag mig snabbt (fan! detta är troligen en gåva jag har på gott, men mest ont) och svarar:
- Nej nej! Denna ska jag ha och ställa ovanför kaninhål så man klipper dem direkt. Pang bom! Sen svälter resten nere i boet...
Hon bara tittade på mig och syrran utbrast:
- Ja mamma och pappa fick i alla fall en bra, ja nio år senare än den första...
Problemet är att jag tror att hon har rätt...
Men men... Kolla på detta/denna:
Bildtext: *YES* Titta på denna Martin "Krämmarstieger"!!!
För att vara lite halvstolt över mig själv så hann jag med att provköra den innan regnet kom och befriade...eh...hindrade mig...
Bildtext: Lite bättre i alla fall...
För att knyta ihop säcken innan jag beger mig in i drömmarnas värld där jag pissar i XXXXX'X glas och ... Nåja... jag har i alla fall haft fullt upp att göra sedan jag gick hem i torsdags från jobb. När man är ledig fre, lör och sön är man kung och mår som en prins. Har jag inte varit trädgården så har jag oljat in mig själ...eh... diskbänken med både träolja och mineralolja. Det har varit att gå upp 08:00 för att städa och tvätta så visst kan jag om jag bara vill och orkar. Det sista är det som styr efter Wilmas behov faktiskt. Idag har vi varit och badat med henne två gånger och varit i skogen en gång. Jaja...
Nu är det dags för...ZZZZZZZZZZzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz
Och: Fan vad jag är bra - ibland...
Jag har två krav när det gäller köp av gräsklippare:
1. Den ska spy ut koldioxid så vi får varmt och gott året om. Här är jag seriös! Ingen av de jag bryr mig om kommer att leva när Skåne är täckt med vatten och skulle någon av dem leva så får de flytta upp på Jägarebacken, eller något.
2. Jag ska slippa montera, skruva och klabba, Jag kan acceptera att skruva på hjulen och fälla upp "styret". Sen ska det bara gå av sig själv!
Efter en ordentlig besiktning och en massa hårda ord så fick jag köpa en gräsklippare på Jula för min syster. Hon var egentligen helt emot det, men gav med sig när hon sprang in på Familia (köpcenter). Nu har jag sådan tur att både Pate och Conny servar gräsklippare och bilar så det kommer att bli perfekt. Just denna modellen jag har köpt är Pate generalagent för så han har alltid reservdelar hemma. Kanon!
Väl framme i kassan så var det ju samma trevliga tjej som igår och syrran sa till mig direkt (detta är faktiskt allvar) att inte "hålla på". Klart, sa jag...Hehe... Väl framme så fick jag en fråga:
- Vill du gifta...eh NEJ NU BÖRJAR JAG BLI TRÖTT.
Hon sa faktiskt så här:
- Ska du ha denna för att köra över katterna du dödar med gift?
Dock så finner jag mig snabbt (fan! detta är troligen en gåva jag har på gott, men mest ont) och svarar:
- Nej nej! Denna ska jag ha och ställa ovanför kaninhål så man klipper dem direkt. Pang bom! Sen svälter resten nere i boet...
Hon bara tittade på mig och syrran utbrast:
- Ja mamma och pappa fick i alla fall en bra, ja nio år senare än den första...
Problemet är att jag tror att hon har rätt...
Men men... Kolla på detta/denna:
Bildtext: *YES* Titta på denna Martin "Krämmarstieger"!!!
För att vara lite halvstolt över mig själv så hann jag med att provköra den innan regnet kom och befriade...eh...hindrade mig...
Bildtext: Lite bättre i alla fall...
För att knyta ihop säcken innan jag beger mig in i drömmarnas värld där jag pissar i XXXXX'X glas och ... Nåja... jag har i alla fall haft fullt upp att göra sedan jag gick hem i torsdags från jobb. När man är ledig fre, lör och sön är man kung och mår som en prins. Har jag inte varit trädgården så har jag oljat in mig själ...eh... diskbänken med både träolja och mineralolja. Det har varit att gå upp 08:00 för att städa och tvätta så visst kan jag om jag bara vill och orkar. Det sista är det som styr efter Wilmas behov faktiskt. Idag har vi varit och badat med henne två gånger och varit i skogen en gång. Jaja...
Nu är det dags för...ZZZZZZZZZZzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz
Och: Fan vad jag är bra - ibland...
Gräsklipparmannen (följetången) III
Det började så här:
Bildtext: Erkänner: Jag ÄLSKAR Pampas och är en riktig savannströvare...(nåja)
Ovan fattar de flesta och därför så var jag på jakt efter antingen en skock matmissbrukande får eller en vanlig gräsklippare. Det senare alternativet är ju enklare att hantera och i och med jag fått skulden (fattar inte hur???) att vara inblandad när folk ringde en som heter Leif och ville han skulle köpa deras får, så är det gräsklippare som är prio ett.
Jag har en gammal KLIPPO ståendes som bara går när ingen vill och vägrar när den blir för varm, för fuktig (?) eller bara för trött. Man känner hur folket nästan stannat utanför tomten för nöjes skull när man stått i en halvtimme och dragit och dragit sig blå, blåare och blåast i ansiktet för att sedan i tårar bara ge upp och skrika STESOLID, KALKRENT och VODKA! Man har lagt sig i fosterställningen och bara upphört att fungera, ja att existera för att man inte fått chans att visa sin tapperhet med sin cape och svärd... I alla fall: Den har varit med för länge och alldeles för länge så den ska, som Filippa Bark säger, "gå till de fjärran jaktmarkerna".
Så i förra veckan var det en stor skäggig man vid namn Martin som skulle ha en garageloppis i Hyllinge och när jag frågade lite löst om han inte hade en extra gräsklippare ståendes så tände han på alla sina säljarcylindrar (läs: "jag kan blåsa vem som helst utan att samvetet spelar mig ett spratt") och sa:
- Jo för fan! Jag har en fin i toppskick som jag ska sälja på loppisen på fredag.
Man (läs: Björn Jeppsson) tror gott om folk och är väl lite blåögd ibland, men jag lyckades förhandla ganska hyfsat och för 400:- var den min, ja plus 13:50:- (ALLVAR) för han hade slagit på en liter bensin. Han hade fått den av sin far och yada-yada-yada, blablabla, dittdendittdenditt... ja ni vet: Den hade kostat si och så mycket, var nyservad och knivarna vassare än rakblad. Nå väl: Jag hämtade den och fick en "huset-runt-syn", hälsade på hans barn och det var verkligen "bästapriskompisen". Men: Jag kom hem, drog i gång den och fick "snöret" i handen. Kort sagt: Han blåste mig "big-time" och när jag ville lämna tillbaka den så var han helt omöjlig. "Nä men det är ju du som tagit i sönder den", "Jag vet ju inte om du har skruvat på fel grejer", "Inget öppet köp", "Jag hinner ju ändå inte serva den på nytt om jag ska sälja den på fredag"...
Bara jag tittar på den nu så gråter jag inombords och den hallelulejastämningen som fanns är död. Det var liksom som när far kom hem med en livrem förr så mor kunde steka den till barnen: Det skulle ju bli fest på Södergatan och jag skulle få en klippt gräsmatta. Man känner sig liksom våldtagen och bara tanken på att bli så blåst får en att känna sig smutsig och oren. Man skuldbelägger sig själv och går från offer till gärningsman i sina egna ögon.
Bildtext: *snyft*
Det är bara att försöka glömma och VARNA för en stor skäggig (Christians beskrivning) man vid namn Martin "Kirschstieger-eller-något" som bor i Hyllinge. Försöker han sälja något så spring...
Med facit i hand skulle jag lyssnat på en gammal svärfar jag hade som hette Leif och höll på ett hockeylag från en by mellan Höganäs och Ängelholm. Han sa alltid:
- Passa dig för denna Martin! Han är som ett lamm i fårakläder...
Bildtext: Erkänner: Jag ÄLSKAR Pampas och är en riktig savannströvare...(nåja)
Ovan fattar de flesta och därför så var jag på jakt efter antingen en skock matmissbrukande får eller en vanlig gräsklippare. Det senare alternativet är ju enklare att hantera och i och med jag fått skulden (fattar inte hur???) att vara inblandad när folk ringde en som heter Leif och ville han skulle köpa deras får, så är det gräsklippare som är prio ett.
Jag har en gammal KLIPPO ståendes som bara går när ingen vill och vägrar när den blir för varm, för fuktig (?) eller bara för trött. Man känner hur folket nästan stannat utanför tomten för nöjes skull när man stått i en halvtimme och dragit och dragit sig blå, blåare och blåast i ansiktet för att sedan i tårar bara ge upp och skrika STESOLID, KALKRENT och VODKA! Man har lagt sig i fosterställningen och bara upphört att fungera, ja att existera för att man inte fått chans att visa sin tapperhet med sin cape och svärd... I alla fall: Den har varit med för länge och alldeles för länge så den ska, som Filippa Bark säger, "gå till de fjärran jaktmarkerna".
Så i förra veckan var det en stor skäggig man vid namn Martin som skulle ha en garageloppis i Hyllinge och när jag frågade lite löst om han inte hade en extra gräsklippare ståendes så tände han på alla sina säljarcylindrar (läs: "jag kan blåsa vem som helst utan att samvetet spelar mig ett spratt") och sa:
- Jo för fan! Jag har en fin i toppskick som jag ska sälja på loppisen på fredag.
Man (läs: Björn Jeppsson) tror gott om folk och är väl lite blåögd ibland, men jag lyckades förhandla ganska hyfsat och för 400:- var den min, ja plus 13:50:- (ALLVAR) för han hade slagit på en liter bensin. Han hade fått den av sin far och yada-yada-yada, blablabla, dittdendittdenditt... ja ni vet: Den hade kostat si och så mycket, var nyservad och knivarna vassare än rakblad. Nå väl: Jag hämtade den och fick en "huset-runt-syn", hälsade på hans barn och det var verkligen "bästapriskompisen". Men: Jag kom hem, drog i gång den och fick "snöret" i handen. Kort sagt: Han blåste mig "big-time" och när jag ville lämna tillbaka den så var han helt omöjlig. "Nä men det är ju du som tagit i sönder den", "Jag vet ju inte om du har skruvat på fel grejer", "Inget öppet köp", "Jag hinner ju ändå inte serva den på nytt om jag ska sälja den på fredag"...
Bara jag tittar på den nu så gråter jag inombords och den hallelulejastämningen som fanns är död. Det var liksom som när far kom hem med en livrem förr så mor kunde steka den till barnen: Det skulle ju bli fest på Södergatan och jag skulle få en klippt gräsmatta. Man känner sig liksom våldtagen och bara tanken på att bli så blåst får en att känna sig smutsig och oren. Man skuldbelägger sig själv och går från offer till gärningsman i sina egna ögon.
Bildtext: *snyft*
Det är bara att försöka glömma och VARNA för en stor skäggig (Christians beskrivning) man vid namn Martin "Kirschstieger-eller-något" som bor i Hyllinge. Försöker han sälja något så spring...
Med facit i hand skulle jag lyssnat på en gammal svärfar jag hade som hette Leif och höll på ett hockeylag från en by mellan Höganäs och Ängelholm. Han sa alltid:
- Passa dig för denna Martin! Han är som ett lamm i fårakläder...
Gräsklipparmannen (följetången) II
Skippar "inledningen" och går in på det här med bekämpningsmedel av ogräs (önskar slå det i vissas dricka och mat, japp...mohahaha) och det är så här att jag inte har några direkta skrupler mot att slå ut gift på marken etc. Jag odlar inget (inte frivilligt i alla fall) som jag kommer att äta i min trädgård och Wilma är inte vegan så det är bara att köra på. Som jag skrev innan så skulle jag gärna ha tag i något riktigt starkt som "tar bra" och gud vet att jag har mina krokar ute för att få tag i "ordentliga grejer".
Så igår var jag ute för att köpa lite bekämpningsmedel light och det var Jula som fick äran att ta emot mig. Först kikade jag runt bland hyllorna som de andra hemarbetarna och fann snart att många verkligen brinner för sina hem till den grad att de går upp i atomer om det "fattas ett spår", är för lång slaglängd, kan användas, men får snedsågas etc etc etc... Jag skulle även ha nylontråd till min röjsåg så jag stod och valde mellan 2,4 mm eller 2,0 mm när flera trädgårdstomtar höll konferens. Mitt i smeten stod jag och fick höra på "trådmatningsbekymmer" (japp - det har man väl råkat ut för, men inte på det sättet...) och hur "nimnt" det var med BD's. För mig är BD Broder Daniel och inte Black & Decker och det är mycket mer givande att höra på versionen av Shoreline från Sen kväll med Luuk än på dessa händiga män (som troligen lyssnar på P4 och aldrig hört talas om varken Broder Daniel eller Shoreline). Mitt i tomtekonferensen kommer tomtefar själv, en rödklädd butiksanställd, och berättar, eller mässar ordentligt om grästrimning och det var då som jag fann tillfället perfekt att ställa frågan:
- Hej! Finns det någon bra lina, gärna typ en 20-tråds stålvajer med kärna, som man kan dra i sin trimmer, eller rättare sagt röjsåg? Den ska ta bra för jag har igelkottar i buskarna och under uthuset. De jävlarna vill inte dö ordentligt när jag tar dem med krattan och under uthuset går det perfekt att kötta in röjsågen.
Tystnaden spred sig fort och det blev en ganska otäck stämning innan tomtefar tittade på mig och sa surt.
- Det är nylon eller plast och den hänger framför dig.
- Jaha, jaja, så detta är sortimentet jag har att rätta mig efter? sa jag lite intresserat.
- Ja! Och tänk på att trådmatningen funkar bättre om du använder tunnare tråd!
Jag valde tråd, log lite i smyg och begav mig ner mot kassorna för att ta roundup, "dubbelättika" och en spraydunk (?). Väl i kassan och när det var min tur frågade jag kassörskan (hon var skitsnygg btw) om de kunde garantera att dessa medel tog livet av djur upp till kategori katt. Hon tittade på mig (kändes som vi hade något där, ja i alla fall enligt "köttätaren" för jag berättade om henne och han sa: Det kommer att bli ni!) innan hon svarade eller frågade:
- Eh? Menar du att du vill ha ett medel som tar livet av katter?
Innan jag svarade var jag tvungen att titta på henne en gång till för, tja, hon var verkligen snygg.
- Ja det är korrekt uppfattat. Jag förutsätter att de tar igelkottar i alla fall och i och med att jag har sådana bekymmer med skadedjur så vill jag gärna att de tar upp till katter.
- Jaha. Mmmm. Hmmm. Men... Katter? Igelkottar? Jag förstår inte, sa hon.
- Katterna skiter överallt och de retar upp min hund. Jag har ett rent helvete med dem kan du tro. Man får ju inte skjuta dem ens på tomten heller.
- Men? Jaaaa. Men, NEJ. Är du allvarlig, för du ser allvarlig ut. I sådana fall så kan du ju köpa en "kattskrämma", sa hon vänligt, men oroligt.
- Nej jag får väl nöja mig med detta, sa jag.
- Säg att du skojar, Snälla: Säg att du inte är seriös!
Nu kunde jag ju inte vara så jävlig att säga att jag vill ta död på några katter och igelkottar. Jag har ju problem med att agna musfällor och bara tänka tanken på hur nacken pulveriseras *brrrrrrrrrrrr*.
- Ja, jo jag skojar. Men erkänn att den var bra!
- Haha (du hade rätt "köttätaren"), jo den var bra, sa hon och smittade mig med ett härligt skratt (undrar varför jag skriver så här...*hrm*)!
...fortsättning (av romansen???) följer...
*** jag gillar igelkottar också...mest som notering,,,***
Så igår var jag ute för att köpa lite bekämpningsmedel light och det var Jula som fick äran att ta emot mig. Först kikade jag runt bland hyllorna som de andra hemarbetarna och fann snart att många verkligen brinner för sina hem till den grad att de går upp i atomer om det "fattas ett spår", är för lång slaglängd, kan användas, men får snedsågas etc etc etc... Jag skulle även ha nylontråd till min röjsåg så jag stod och valde mellan 2,4 mm eller 2,0 mm när flera trädgårdstomtar höll konferens. Mitt i smeten stod jag och fick höra på "trådmatningsbekymmer" (japp - det har man väl råkat ut för, men inte på det sättet...) och hur "nimnt" det var med BD's. För mig är BD Broder Daniel och inte Black & Decker och det är mycket mer givande att höra på versionen av Shoreline från Sen kväll med Luuk än på dessa händiga män (som troligen lyssnar på P4 och aldrig hört talas om varken Broder Daniel eller Shoreline). Mitt i tomtekonferensen kommer tomtefar själv, en rödklädd butiksanställd, och berättar, eller mässar ordentligt om grästrimning och det var då som jag fann tillfället perfekt att ställa frågan:
- Hej! Finns det någon bra lina, gärna typ en 20-tråds stålvajer med kärna, som man kan dra i sin trimmer, eller rättare sagt röjsåg? Den ska ta bra för jag har igelkottar i buskarna och under uthuset. De jävlarna vill inte dö ordentligt när jag tar dem med krattan och under uthuset går det perfekt att kötta in röjsågen.
Tystnaden spred sig fort och det blev en ganska otäck stämning innan tomtefar tittade på mig och sa surt.
- Det är nylon eller plast och den hänger framför dig.
- Jaha, jaja, så detta är sortimentet jag har att rätta mig efter? sa jag lite intresserat.
- Ja! Och tänk på att trådmatningen funkar bättre om du använder tunnare tråd!
Jag valde tråd, log lite i smyg och begav mig ner mot kassorna för att ta roundup, "dubbelättika" och en spraydunk (?). Väl i kassan och när det var min tur frågade jag kassörskan (hon var skitsnygg btw) om de kunde garantera att dessa medel tog livet av djur upp till kategori katt. Hon tittade på mig (kändes som vi hade något där, ja i alla fall enligt "köttätaren" för jag berättade om henne och han sa: Det kommer att bli ni!) innan hon svarade eller frågade:
- Eh? Menar du att du vill ha ett medel som tar livet av katter?
Innan jag svarade var jag tvungen att titta på henne en gång till för, tja, hon var verkligen snygg.
- Ja det är korrekt uppfattat. Jag förutsätter att de tar igelkottar i alla fall och i och med att jag har sådana bekymmer med skadedjur så vill jag gärna att de tar upp till katter.
- Jaha. Mmmm. Hmmm. Men... Katter? Igelkottar? Jag förstår inte, sa hon.
- Katterna skiter överallt och de retar upp min hund. Jag har ett rent helvete med dem kan du tro. Man får ju inte skjuta dem ens på tomten heller.
- Men? Jaaaa. Men, NEJ. Är du allvarlig, för du ser allvarlig ut. I sådana fall så kan du ju köpa en "kattskrämma", sa hon vänligt, men oroligt.
- Nej jag får väl nöja mig med detta, sa jag.
- Säg att du skojar, Snälla: Säg att du inte är seriös!
Nu kunde jag ju inte vara så jävlig att säga att jag vill ta död på några katter och igelkottar. Jag har ju problem med att agna musfällor och bara tänka tanken på hur nacken pulveriseras *brrrrrrrrrrrr*.
- Ja, jo jag skojar. Men erkänn att den var bra!
- Haha (du hade rätt "köttätaren"), jo den var bra, sa hon och smittade mig med ett härligt skratt (undrar varför jag skriver så här...*hrm*)!
...fortsättning (av romansen???) följer...
*** jag gillar igelkottar också...mest som notering,,,***
Gräsklipparmannen (följetången) I
Vi börjar som vi brukar: Jag är kass, överviktig, inte viktig, ful, tradig och allt man inte vill vara. Så: Nu har vi utfodrat gamarna...
I helgen har jag verkligen fått klockorna att stanna, propparna har löst ut och de duktiga människorna har satt sitt upptinade bröd (vi tragiska människor köper nytt, äter ett par skivor, kastar det och köper nytt igen) i sina tvättade halsar för jag har varit i gång hela tiden. Jag har inte samma erfarenhet som andra villaboende och tänker inte lika snabbt och smart när det gäller trädgårdsarbete så jag gör på mitt vis: Röjsåg och BEKÄMPNINGSMEDEL. Man brukar säga inom fotbollen att "man spelar efter sina resurser" och det är väl på liknande sätt här på Södergatan 40. Dock ska det ju sägas att i och med mitt gräsklipparköp (det i dag...kommer mer info om det andra...) så borde jag kanske inse mina begränsningar och rättigheter. Kolla punkten under "gubben" nedan. (nu jublas det i stugorna...)
Bildtext: Jag är ju som ett barn och en "nolla"...(japp ska snart sluta...hehe)
I alla fall. Nu har jag en ny gräsklippare, hann klippa lite och sen kom regnet... Yes...eh...FAN OCKSÅ!
Björn "Mowgli" Jeppsson...
Det är lika bra att skriva det direkt så hyenorna får sitt: Jag har en hel del svagheter och direkt dåliga sidor. Ordningssinnet (hemma) är katastrofalt. Man har viktproblem. Säkerligen ful i mångas ögon också. En "nolla" som vissa, kanske rent av många, tycker. Kanske korkad också? Puh! Så nu kan jag fortsätta med det vässentliga: Mitt inlägg.
Jag chockerar nog Ekeby idag när det står trädgårdsarbete på schemat. Man vet och känner hur det vänder sig i magarna på grannarna och förbipasserande när de ser MIN överväxta trädgård där maskrosor och annan ogräsvegetation smyckar tomten som andra har rosor och tulpaner. Det finns ingen "kantning" när mina rabatter och det är en himla likhet mellan Södergatan 40 och Amazonas. Jag lider inte av det nämnvärt och har inget direkt intresse för att ligga med röven i vädret hela helgen eller på kvällarna när man jobbat hela dagen.
Men: Idag har jag redan varit ute en stund och röjt och det ska jag fortsätta med. Ska bara ut och fixa lite nylontråd till min födelsepresent från min far och Mona. Sen måste jag bara få hem lite ogräsbekämpning (hoppas den tar djur också, ja i alla fall upp till katter) så jag får bort lite utan att arbeta. Jag ville ha sånt man tillverkade i Teckomatorp, men det vill man inte sälja öppet - tyvärr! Men jag har fått tag i något via nätet från Polen eller gamla DDR så det ska nog göra susen. Dock skulle jag helst inte göra det själv utan ta in någon svartarbetare och det är fixat! Sen var det något om "vattentäckter" och egna brunnar också, men det har ju inte jag så jag gör som Dr Alban: Kör på!
Welcome to the jungle...
Jag chockerar nog Ekeby idag när det står trädgårdsarbete på schemat. Man vet och känner hur det vänder sig i magarna på grannarna och förbipasserande när de ser MIN överväxta trädgård där maskrosor och annan ogräsvegetation smyckar tomten som andra har rosor och tulpaner. Det finns ingen "kantning" när mina rabatter och det är en himla likhet mellan Södergatan 40 och Amazonas. Jag lider inte av det nämnvärt och har inget direkt intresse för att ligga med röven i vädret hela helgen eller på kvällarna när man jobbat hela dagen.
Men: Idag har jag redan varit ute en stund och röjt och det ska jag fortsätta med. Ska bara ut och fixa lite nylontråd till min födelsepresent från min far och Mona. Sen måste jag bara få hem lite ogräsbekämpning (hoppas den tar djur också, ja i alla fall upp till katter) så jag får bort lite utan att arbeta. Jag ville ha sånt man tillverkade i Teckomatorp, men det vill man inte sälja öppet - tyvärr! Men jag har fått tag i något via nätet från Polen eller gamla DDR så det ska nog göra susen. Dock skulle jag helst inte göra det själv utan ta in någon svartarbetare och det är fixat! Sen var det något om "vattentäckter" och egna brunnar också, men det har ju inte jag så jag gör som Dr Alban: Kör på!
Welcome to the jungle...
