Hotshotslistan

Ett tidsfördriv att dö för heter en av kents låtar från deras absolut bästa skiva, Hagnesta Hill, och det är en ganska kall, hård och ångestframkallande samling av låtar som funkar perfekt när man vill tycka lite extra synd om sig själv. Anledningen att jag kommer att tänka på låten är att Jocke Berg sjunger följande:

"Så stod våren utanför

I värmen blev din klänning helt förstörd

& dina hjältar dog vid spisen

Fick gift av TV-kockar & repriser"

...och varje gång jag slår på min TV så är det matlagningsprogram och det börjar gå mig på nerverna, men ändå händer det att jag sitter som en lobotomerad sill och tittar. Ibland retar jag mig på deltagarna för att de tror att de är duktiga för de har stått hemma i sitt lilla kök och haft sin kuvade man, ouppfostrade ungjävlar eller senila föräldrar som jury. Nästa gång så retar jag mig på att många av TV-kockarna ska vara elaka och såga folk sönder och samman och det är då jag märker att jag retar mig mest på mig själv. Min feghet och rädsla att prova nya saker. För mig är vitlök exotiskt, chili vågat och skulle jag slå lite Coca Cola i min skysås så är jag nästan lite världsvan. Man är ganska så inskränkt egentligen.

När jag har lagat mat så brukar jag lägga ut resultatet på Facebook eller här på bloggen och det är inte för att skryta eller visa upp hur duktig jag är. Nej det är inga avancerade maträtter jag ger mig på utan det är ganska så enkla saker jag ger mig på. Anledningen till att jag visar upp det är att kanske någon annan sitter med idétorka och snor något av mig och får en trevlig och förhoppningsvis god måltid. Jag vill åt det enkla som kan få en tradig vardagsmiddag att kanske bli lite godare och att det inte känns som man har dönat in en Billys i mikrougnen och släng fram den utan bestick.

Många gnäller på färdigmat och jag kan hålla med att det är tradigt många gånger att äta färdig pyttipanna, men man kan ju göra den lite roligare. Hacka en rödlök i eller släng i lite kebabkött. Ska man ha potatisbullar och väljer Felix så bryn lite purjolök i baconet och hacka lite vitkål och slå i lite olja, svartpeppar och lingon så blir det MYCKET godare. Ska man ha korv och mos så ta hacka resten av vitkålen och slå i ett par skedar bostongurka och servera detta till. Många gånger så krävs det inte alls mycket för att göra maten godare och roligare.

När jag tittar in på Andreas hemsida, blogg och facebooksgrupp så får jag nästan prestationsångest för de är så duktiga och kan en massa rätter som jag aldrig har hört talas om. Tack vare att jag nu tittat in där så kommer jag automatiskt att lära mig något nytt samt få inspiration till att prova något nytt och det är ju lite det som allt går ut på. Om någon snor ett recept (jag använder aldrig recept - allvar) eller några idéer från mig så snor jag något från någon annan. Perfekt!

Nu äter jag inte sååååå mycket färdigmat utan jag försöker att göra så mycket jag kan själv, men då kommer vi till det stora problemet: Tid! Jag som bor själv har kanske mer tid att stå ett par timmar i köket, men hade jag haft barn och en massa aktiviteter så hade jag kört ännu mer på halvfabrikat. Sen är jag väl lite lat i min råvarujakt också för det största jag kommer till är när jag kör utanför 50-skyltarna och beger mig till kommunens huvudorts ICA-affär. Finns det inte där så finns det inte för mig... :-)

Sen hoppas jag att det går bra för Andreas och hans polare i Sveriges Mästerkock, men i slutet av förra episoden så står Andreas med kepsen nerdragen för ögonen och det bådar väl inte så gott? Jag håller tummarna i alla fall!

Jag fortsätter att avslöja hemligheter som gör toppkockar hispiga (inte du Ola) samt hardcorehemmafruar/män och kärnfamiljsknarkare som kräver husmanskost gjord från scratch till vrak. Egentligen behöver man inte vara särskilt smart (se på mig) eller direkt duktig för att göra vardagsmaten lite godare utan det krävs bara lite fantasi.

I förrgår gjorde jag toast med sallad och coleslaw. Enkelt och gott.

Idag blev det "färdigpytt" och i den kastade jag i kebabkött, hackad falukorv och rödlök. Istället för rödbetor och ägg så tog jag ajvar och tsatziki. Gott och lite annorlunda.



Råkade få med lite ketchup också...

Ibland ser, hör och läser man hur det ska flashas extra med konstig och svår mat och helst ska det vara något dyrt, men äckligt vin till som visas i extra stora glas för "publiken". Visst är det skoj att prova på något mer avancerat, men det går ju att med enkla knep få tradig mat mer rolig och mycket godare. Och: Man behöver inte ha konstiga viner eller liknande heller.


Bildtext: Bacontärningar och purjolök.

Idag hade jag potatisbullar från Felix och det är kanske inget man bjuder på om man ska ha middagsbjudning, men på en måndag funkar det kanon. Jag brukar bryna det gröna på purjolöken och blanda i stekta bacontärningar och göra en vitkålssallad med lingon, svartpeppar, salt och lite olja. Inget märkligt alls, men det blir jättegott trots att det egentligen är världens enklaste rätt som köps så gott som färdig.


Bildtext: Vitkål, salt, svartpeppar och olivolja...


Bildtext: Dynga i lite lingon...


Bildtext: Det ser knepigt ut - men det är hur gott som helst...

Men: Glöm inte potatisbullarna!

Ok: Idag blev det till. Stora muffins med äpple och kanel. Underbara! Jag ÄR verkligen en kärring som bakar, men det blev bra och då kan jag ta det att vara lite tjejig. Först körde jag lite med min assistent samtidigt som jag smälte RIKTIGT smör och grädde på spisen. Kollar ni noga så kokade jag ägg och mat till Wilma också. Vid sidan om spisen stod ett uppkokt "lag" för kräftor...








Sen blandade jag ihop allt och slängde in dem i ugnen.





 

Sedan tog jag ut dem och då såg de ut på detta vis...

Efter det att jag hade smakat dem så kunde jag bara säga: Wow!

När jag kom hem idag så var jag egentligen trött och gnällig (när är jag INTE det?) så soffan var väldigt lockande att inta, men jag tog mig i kragen och helstekte en fläskfilé i en stekgryta innan jag drämde ner lite olika löksorter (röd, gul och purjo) och in med jävlamöget i ugnen. Där fick den stå och skämmas i ett par timmar innan jag serverade klyftpotatis, "festlig" pepparsås och grönsaker till den. Ibland får jag en närmast religiös upplevelse när jag smakar min egenlagade mat. Jo det är sant: Det var så gott att Wilma inte ville ha sin Pedigree som var toppad med wienerkorv...



Ovan: Margarin, olivolja, svartpeppar, grillkrydda, medelhavskryddor och örtsalt...



Ovan: Filé i bryningsläge... Hrm?



Ovan: Nu tar det sig... :-)

Idag valde jag mellan amerikansk eller lite mer vågat och "inne" typ roadkill till middag. Det var väldigt frestande att köra en grävlingfilé med spenatpasta och en god vit sås till detta, men tyvärr så är jag lite för "bushad" och gjorde en redig "WT-meal" (White Trash-mat) med friterade chicken nuggets och stripes. Dock stod min soja på stället jag brukar vara under dagarna så därför får dessa kinesiska köttpinnar följa med imorgon.

Frestande, men jag tvekade pga rötmånaden...
 

Jag har faktiskt sett med egna ögon hur en person vid minst två tillfällen tagit överkört vilt med sig hem för att göra en roadkillmiddag. Anledningen till att jag vet detta är att denna person var snålast i Ekeby och vi brukade kasta gamla femöringar och han tog upp dem utan att blinka eller skämmas. Sen var han en av de rikaste (enligt sägnen) i Ekeby också...

Inget för "Nils"...
 

Första gången stod vi och väntade på skolbussen vid Statoil och ute i vägkanten hade en överkörd hare eller kanin legat ganska länge. Missminner jag mig inte så brukade vissa av oss skrämma tjejerna med den och bar den med pinnar och la den sidan om dem. Inte så moget, men väldigt roligt! I alla fall så kom denna personen med sin oerhört gamla och slitna damcykel och stannade precis vid den stelfrusna haren. Utan minsta tvekan så SPÄNDE han den på pakethållaren och cyklade hem. Vi visste inte vad vi skulle säga utan klev på skolbussen och var chockade.

Andra gången så var det vid "grusvägen" och det var alla gånger en självdöd fasan som åkte i grytan hos, ja vi kan kalla honom för Nils. Denna gång var man mer härdad och därför så brydde man sig inte. Eller så hade kanske chocken sedan första gången inte gått ur kroppen...

Ibland så önskar jag att jag var mer som "Nils" eller Wilma och vågade fälla mina egna måltidsbyten. Innan var jag av med "apan" och i och med att det är så kvavt så har jag öppet alla dörrar och fönster så jag blev lite orolig. *buff* *morr* och en massa andra hemska ljud hördes från baksidan och när jag tog fram min IKEA-ficklampa så fick jag syn på detta.

Troligtvis har hon hoppat över mitt väldigt primitiva staket och klippt antingen en ko eller någon stackars motionär på kvällsrundan. Hon skapar sina egna roadkill och skäms inte över det...

Är det tjejigt eller rent av lite bögigt att erkänna att jag under en längre tid har funderat på att baka muffins i min varmluftsugn? I alla fall så köpte jag formar innan idag och snart är det dags...



Så: Hit me med recepten nu!

Har nu varit godisfri i över en vecka och det är inte lätt när man sockerknarkat oavbrutet i tre-fyra år kan ni tro. Visst: Jag har sötat gröten en gång och ätit lite glass till jordgubbarna i lördags, men det är ytterst lite "tillsatt" socker jag kört. Ibland vill man bara skita i allt och proppa korgen i affären full med muffins, läsk och godis, men jag har stått emot - hittills.

Nu har jag precis vräkt i mig äpple, banan, ananas och jordgubbar och det var faktiskt godare och fräschare än godis. Nåja... Sen ska man inte hyckla heller: Frukt blir aldrig riktigt godis!


Bildtext: Funkar (hittills) som ersättning till godis...