Hotshotslistan

Jag har ohyggligt ont i min rygg igen och det är inte det vanliga gnället utan jag har verkligen jättejättejätteont och har legat hela dagen idag. För att överhuvudtaget funka lite i alla fall så har jag tagit allt i medicinform jag har kommit över och det har varit kombinationer som läkare nog hade gråtit över. Röda trianglar har blivit små rosa moln som sedan har övergått i smärtblixtar och pendlingen mellan trött och pigg har nästan gjort mig skrajsen. Nåja, nu känns det lite bättre och när nödens lagar bryts och man är redo att göra vad som helst så finns bara ens egna fantasi som hinder. Har man sedan Google och ett par gynhandskar till hands så kan det sätta en i lite udda situationer... Det gäller att kunna skilja på begrepp som prostatamassage och massage med tigerbalsam.



Tänk er en försynt dansk i 70-årsåldern som aldrig skulle komma på tanken att störa annars mötas av mig i dörren med medicinskdimmig blick, i ett par alldeles för tajta kalsonger och med detta på handen.
"- Du må kig på de lidt senare du, sa han och lommade lite generat iväg utan att säga vad saken egentligen gällde..."

Hrm? Nu ska jag ta Wilma och försöka mig på att "göra" Mölledammarna. Dock måste jag förtydliga INNAN:

• Det var FLERA timmar sedan jag tog medicin som var skarp.
• Jag är klar med det ni ser ovan på bilden.
• Jag vill helst inte förklara för "dansken" vad som stod på...

Migrän är som att vara dotter till Josef Fritzel: Man bara ligger där och hoppas att det ska försvinna. Fram till nyss tillbringade jag nästan ett helt dygn med detta helvete och det är vidrigt värre. Kände det precis innan lunch igår och försökte bryta det med migränmedicin, men tji fick jag. Låg först i soffan mellan 14:00 - 20:30 och sen i sängen mellan 22:30 - 10:15. Sen blev det soffan igen ett tag. Kul med det där...

Men men... Nu är jag uppe och har t o m hunnit med att gå en sväng i skogen. Röd (kents senaste skiva) har ju kommit ut så jag ska försöka lyssna på den nu...

Började fatta misstankar redan igår då mina ögon var helt off. Idag kom domen och jag har legat i sängen fram till 20:00 och har fortfarande ont i skallen. Mängden medicin jag har svalt idag är högt ÖVER ordinationen och ni kan tro att jag har blandat och provat mig fram för att slippa denna smärta. Vid tillfällen som dessa är jag t o m redo att ta en kula för att slippa lidandet. Japp: Så illa kan det vara och jag ska utveckla det för er.



När man har riktig migrän, ja alltså sådan när inga mediciner varker lindrar eller hjälper, då gör det så ont att man bara vill att det ska sluta. Jag vet inte om jag drömde detta eller jag bara önskade det, men det var liksom att döden kom som en befrielse. Smärtan kunde liknas vi en stor gul infekterad finne och den pulserade, värkte och malde så jag höll på att bli tokig. Mitt i allt detta kom "döden" som en stor nål och i samma ögonblick som smärtan punkterades så kom en känsla av lättnad och nästan som en berusning.

Tyvärr (eller tvärtom) var det ju inte på riktigt utan jag låg kvar i min säng och smärtan intensifierades vid min vänstra tinning och in bakom ögat och bak i örat. Dock låg hela mitt huvud i krig mot migränen och jag kände mig helt hjälplös. Det är i sådana lägen man undrar om inte döden är en dörr mot något bättre.

Nu hörs detta väldigt dramatiskt och låt mig för guds skull kraftigt påpeka att jag inte VILL dö och jag har inga som helst suiciala planer. Det är bara det att man har så fruktansvärt ont och är så förtvivlad att man bara vill få ett stopp på det.

Idag har det verkligen varit promenadväder och det har jag utnyttjat genom att gå tre ganska långa rundor med min följeslagerska Wilma. Det är faktiskt skönt när man väl fått rumpan ur soffan att möta den klara vinterluften och bara gå. Dock är det inte lika skönt när insidan av låren ser ut som flådda grisar och ljumskarna är lika sargade som inälvorna på en sprängd ko, Japp: Så illa är det. Hydrokortison, Daktar, Daktacort och Pevarylpuder? Nja det kanske lindrar lite, men inte mycket. Det är därför som jag fasar för det jag ska göra strax: Duscha... Så ont det gör... Aaaaaugh!

Ska operera ut/bort en tand på torsdag i nästa vecka och den jäveln har gjort livet surt för mig läääääänge. Har fått ont i den igen och bad Folktandvården om några smärtstillande så jag kunde uthärda skiten tills på torsdag. De nekade! Jag blev vansinnig på dem och kallade dem för följande i telefonen: Kräk, svin, sadister, idioter och jag tror jag fick med pisshjärnor också. Undrar hur kul det blir att gå dit där nästa vecka.

Oj ja: Varför de nekade? Det var ett beslut de tagit på mottagningen GEMENSAMT. Varför? Jo för att i Bjuv bor det så många missbrukare som går dit inför helger för att få starka mediciner. Men vi som verkligen har ont då? Jo vi åker med i deras bedömning också... Vilka jävla kräk! Känns diskriminerande - faktiskt!