Huvudvärk

Jag har haft ont i protesen sedan i mitten av veckan och har det fortfarande. Det är frustrerande och väldigt obehagligt, men det är tyvärr en del av livet så det är bara att acceptera det. Det som är mest irriterande och jobbigt är att folk nog egentligen inte förstår hur det är att ha ont i huvudet och hur det pendlar mellan "vanlig" huvudvärk och migrän. Jag ÄR ganska gnällig, men jag kan lova att när andra hade legat nerbäddade för just huvudvärk så är det lite mer som vardag för mig och då jobbar, umgås (?) eller gör sådant som andra gör utan huvudvärk. Igår var det dock jättetråkigt för jag skulle iväg och titta på fotboll och dricka några öl och typ alkoläsk, men det blev som vanligt: BJ får ställa in...



Så detta ovan blev inköpt och odrucket. Men: Jag vaknade likväl med huvudvärk idag...

Ibland måste man "tänja" på gränserna...

Jag har ohyggligt ont i min rygg igen och det är inte det vanliga gnället utan jag har verkligen jättejättejätteont och har legat hela dagen idag. För att överhuvudtaget funka lite i alla fall så har jag tagit allt i medicinform jag har kommit över och det har varit kombinationer som läkare nog hade gråtit över. Röda trianglar har blivit små rosa moln som sedan har övergått i smärtblixtar och pendlingen mellan trött och pigg har nästan gjort mig skrajsen. Nåja, nu känns det lite bättre och när nödens lagar bryts och man är redo att göra vad som helst så finns bara ens egna fantasi som hinder. Har man sedan Google och ett par gynhandskar till hands så kan det sätta en i lite udda situationer... Det gäller att kunna skilja på begrepp som prostatamassage och massage med tigerbalsam.



Tänk er en försynt dansk i 70-årsåldern som aldrig skulle komma på tanken att störa annars mötas av mig i dörren med medicinskdimmig blick, i ett par alldeles för tajta kalsonger och med detta på handen.
"- Du må kig på de lidt senare du, sa han och lommade lite generat iväg utan att säga vad saken egentligen gällde..."

Hrm? Nu ska jag ta Wilma och försöka mig på att "göra" Mölledammarna. Dock måste jag förtydliga INNAN:

  • Det var FLERA timmar sedan jag tog medicin som var skarp.
  • Jag är klar med det ni ser ovan på bilden.
  • Jag vill helst inte förklara för "dansken" vad som stod på...

Tigerbalsam i mina kalsonger idag

Känns som min rygg håller på att gå mitt av och det gör verkligen ONT idag. Två saker jag har gjort för att lindra smärtan: Värktabletter och Tigerbalsam. Det sista bränner ner över skinkorna och kalsongerna ska nog inte vändas fram&bak (fram till bak?). Nu ska jag försöka med lite rörelse genom bingopromenaden i Mölledammarna. Bli inte förvånade om ambulanshelikopter cirkulerar över området inom en timme...

Som en guldfisk på torra land (med smärta och tårar)

De senaste dagarna har jag haft en enorm smärta i min rygg och det var riktigt illa i går och i morse. Jag skulle se "Kvällsöppet med Ekdal" och reste mig upp, ja och sen kom jag ingenstans mer än rakt ner på golvet med tårar i ögonen och en djävulsk smärta i ryggen. Jag var lika hjälplös som en tvådagars kattunge och det tog nästan en timme för mig att komma på fötter. Konstigt nog släppte det lite och då tänkte jag att jag skulle försöka ta mig uppför min branta trappa till sovrummet. Det höll på att gå åt helvete. Mitt i trappan låste sig ryggen igen och det var bland de jävligaste stegen och minuterna i mitt liv. Fy f-n vad det gjorde ont.



Det började egentligen i förrgår så de senaste dagarna har milt sagt varit en pina. Förutom tandvärk och nackspärr måste ryggskott/ryggont vara det jäkligaste som finns. Dock blir det bättre när man rör sig lite men det är ju svårt att springa rundor hela dagen om man jobbar i/med en dator 90 % av dagen. Men som tur är så har jag ett höj och sänkbart skrivbord på jobb så man kör ju lite "fridans" medan man pratar i telefon, mejlar och "det andra".

Tyvärr så känns det inte bättre så jag är orolig att det är svininfluensan som satt sig precis ovanför de härliga skinkorna. Undrar om tre timmars soffliggande och hockeytittande är kuren?

Kräva förtur till vaccineringen eller inte?

Jag har inte tänkt så mycket på svininfluensan, men de senaste dagarna har tankarna glidit mer och mer in på ämnet. Eftersom jag har lite väl högt BMI så tillhör jag riskgrupperna och min företagsläkare sa att jag skulle/kunde kräva förtur så jag ringde min vårdcentral. Jag förklarade läget men fick till svar att de inte gjorde undantag, trots man tillhörde någon av riskgrupperna, och det är väl bara till att acceptera - eller?

Egentligen kanske man skulle skrika lite högre, nja eller inte...


Bildtext: Kapplöpning mot vaccin eller grav...

Är det Josef Fritzel eller?

Migrän är som att vara dotter till Josef Fritzel: Man bara ligger där och hoppas att det ska försvinna. Fram till nyss tillbringade jag nästan ett helt dygn med detta helvete och det är vidrigt värre. Kände det precis innan lunch igår och försökte bryta det med migränmedicin, men tji fick jag. Låg först i soffan mellan 14:00 - 20:30 och sen i sängen mellan 22:30 - 10:15. Sen blev det soffan igen ett tag. Kul med det där...

Men men... Nu är jag uppe och har t o m hunnit med att gå en sväng i skogen. Röd (kents senaste skiva) har ju kommit ut så jag ska försöka lyssna på den nu...


Rhinocort, Lepheton, Panodil och Voltaren...

Jag är nog inte mycket sjukare än många andra just nu, men det är obehagligt när det slår lock för öronen utan man är beredd på det och ont gör det också. Sen kommer det rossliga i hals och bröst som en hockeytackling och man tappar luften lika fort som någon Anna Anka säger något politiskt inkorrekt. Med andra ord så är det förkylningstider och jag har varit kass i flera veckor nu. Ena dagen sover jag 18-20 timmar och nästa nästan inget alls pga huvudvärk och andra förkylningssymptom. Får jag inte svininfluensan så får nog ingen den. Jag håller er uppdaterade... (och gud så pigg man kan bli av lite mediciner)

Sväljreflexen bortbedövad och ny penicillinkur...

Det är inte ofta man längtar till tandläkaren, men idag ville jag verkligen dit. Tanden framför den utdragna visdomsditon skulle ut efter en veckas penicillin, men det blev inte som någon hade tänkt sig. Bedövningen tog lite väl bra och jag trodde jag skulle dö i tandläkarstolen. Sväljreflexen blev som sagt bortnummad och jag trodde jag fått en allergichock när jag började få svårt att andas. Det kändes lite som när jag fick godiset i halsen för någon vecka sedan och det slutade med att jag fick en våt servett (japp en VÅT servett) på pannan och jag fick ligga med fötterna i högläge. Bedövningen innehåller ju adrenalin så min rädsla stegrades till nivåer jag aldrig varit med om tidigare och hjärtat slog lika snabbt som jag hyperventilerade.

Dock var det bara ett problem: Jag gick därifrån med tanden kvar i käften. Trots man bedövat hela mitt stora huvud så klarade sig tanden. Han bände, drog och slet med tänger, mejslar och spett men det gjorde bara ont ont ont och ännu mer ont. Så nu sitter jag bara och inväntar det som troligen kommer att hända: Megasmärta...

Japp: Idag är det synd om mig...

Vakentid idag: Drygt 3 timmar...Men jag är inte rädd för att dö - längre...

Började fatta misstankar redan igår då mina ögon var helt off. Idag kom domen och jag har legat i sängen fram till 20:00 och har fortfarande ont i skallen. Mängden medicin jag har svalt idag är högt ÖVER ordinationen och ni kan tro att jag har blandat och provat mig fram för att slippa denna smärta. Vid tillfällen som dessa är jag t o m redo att ta en kula för att slippa lidandet. Japp: Så illa kan det vara och jag ska utveckla det för er.



När man har riktig migrän, ja alltså sådan när inga mediciner varker lindrar eller hjälper, då gör det så ont att man bara vill att det ska sluta. Jag vet inte om jag drömde detta eller jag bara önskade det, men det var liksom att döden kom som en befrielse. Smärtan kunde liknas vi en stor gul infekterad finne och den pulserade, värkte och malde så jag höll på att bli tokig. Mitt i allt detta kom "döden" som en stor nål och i samma ögonblick som smärtan punkterades så kom en känsla av lättnad och nästan som en berusning.

Tyvärr (eller tvärtom) var det ju inte på riktigt utan jag låg kvar i min säng och smärtan intensifierades vid min vänstra tinning och in bakom ögat och bak i örat. Dock låg hela mitt huvud i krig mot migränen och jag kände mig helt hjälplös. Det är i sådana lägen man undrar om inte döden är en dörr mot något bättre.

Nu hörs detta väldigt dramatiskt och låt mig för guds skull kraftigt påpeka att jag inte VILL dö och jag har inga som helst suiciala planer. Det är bara det att man har så fruktansvärt ont och är så förtvivlad att man bara vill få ett stopp på det.


Drabbad av svininfluensan (varning för tacos)

Det började strax efter mitt senaste inlägg och har egentligen inte slutat riktigt än. Jag stod (varför i helvete skriver folk STOG???) och rullade ner min mörkläggningsrullgardin och kände hur golvet gungade och jag var yrslig. Min första tanke var att jag jobbat (*hrm*) för hårt i helgen (annars också...) och min andra tanke var ZZZZZZZZZZzzzzzzz. När jag vaknade på morgonen i måndags så var det inte så kul. Hela veckan har varit kantad av feber, yrsel, illamående, värk, snuva, hosta (lite i alla fall), halsont (gott med halstabletter) och alla möjliga och omöjliga sjukdomssymptom. I och med att det var länge sedan jag varit sjuk (?) så var jag lite rädd att jag inte skulle kunna ställa rätt och rättvis diagnostik. Det gick utmärkt. Jag slog upp tidningen och kunde läsa om svininfluensan från Mexico och svaret var givet: Jag hade fått den!

Nu knappt en vecka senare så har jag repat mig ganska bra och utmanade ödet igår genom att äta tacos. Än så länge har det funkat ok så jag tror att mitt immunsystem har täppt till eventuella luckor och min annars så sargade och trasiga DNA-stege verkar har klarat sig hyfsat.

Jaja... Ni ser: Det som inte dödar gör en sjuk...

Delar av mitt underliv ser ut som slakthus...

Idag har det verkligen varit promenadväder och det har jag utnyttjat genom att gå tre ganska långa rundor med min följeslagerska Wilma. Det är faktiskt skönt när man väl fått rumpan ur soffan att möta den klara vinterluften och bara gå. Dock är det inte lika skönt när insidan av låren ser ut som flådda grisar och ljumskarna är lika sargade som inälvorna på en sprängd ko, Japp: Så illa är det. Hydrokortison, Daktar, Daktacort och Pevarylpuder? Nja det kanske lindrar lite, men inte mycket. Det är därför som jag fasar för det jag ska göra strax: Duscha... Så ont det gör... Aaaaaugh!


Prinsen på en liten ärta - gnäller om min smärta

Vaknade idag med fortsatt ömhet och lite smärta där min avlägsnade tand suttit så det vara bara att börja dagen med en citodonfrukost med voltarentillbehör. Inget vidare faktiskt. Efter ett tag märkte jag att en del av smärtan kom från tanden brevid och det är ju mindre kul för jag vill ju inte gå dit igen. Nu ställer jag en egen diagnos att den måste fått sig en smäll eller något liknande när man höll på sidan om med spett, yxor, skruvmejslar etc. Så måste det vara...

När folk leker Gud

Alla vet att jag har väldigt låg smärttröskel och då kan ni försöka sätta er in i min situation när jag kommit hem utan smärtstillande från en tandutdragning. Exakt! Jag har ont och blir ganska låg och lack. När jag ringer till tandläkaren så svarar nån amalgamblandare i receptionen att jag ska ta en panodil och en alvedon (det är samma sorts medicin) och hon är både korkad och grymt otrevlig, ja elak helt enkelt. Hennes överlägsna attityd gör att jag till sist tappar fattningen - igen - och ber att få tala med klinikchefen eller i alla fall någon tandläkare och då blir det först ännu svårare och sen lossnar det. Hon, receptionshitler, säger att en tandläkare ska ringa, men efter ett tag får hon själv ringa upp och berätta att det ligger ett recept till mig i receptionen. Med tanke på mitt humör så fick jag be min mor att hämta det, ja receptet alltså.

Nu sitter jag och är halvdåsig och halvt avsvimmad i soffan. Hoppas ni har en bra kväll...

Knäckt

Tillbaka efter tandläkarbesöket och jag mår inget bra. Troligen knapert med bloggning de närmsta dagarna...

Och du (jag) då? Hur jävla cool är du (jag) då?

Jag är inget vidare häftig eller speciellt orädd av mig. Mina tillkortakommanden gör att jag inte behöver tvivla på min otillräcklighet (känns som en vers ur en kenttext) och mina fobier är många. Just nu är jag ganska fylld av ångest över ett tandläkarbesök jag har framför mig imorgon så hela jag är i obalans. För att kunna genomgå ingreppet så får de ge mig lugnande, men grejen är den att jag hade ju behövt det redan idag och igår faktiskt. Det där med tandläkarbesök gör mig väldigt orolig så det där med att må bra kan vi lägga undan ett tag. Anledningen till min rädsla är att jag har så många tråkiga erfarenheter från tandläkarstolen att det räcker och blir över. De, ja tandläkarna, har brutit tänder på mig redan när jag var sex-sju år och just den första gången jag var med om något riktigt otäckt på en tandläkarmottagning så blev det ganska obehagligt. Man bröt en framtand som de skulle dra ut och slutade med att jag, morsan och tandläkaren grät allihopa.

Den senaste incidenten var när man skulle låta en helt oprövad (detta visste inte jag) tandläkare göra en visdomstandsoperation på vår lilla klinik här i Ekeby och det gick rent åt helvete. Jag påpekade redan innan man började skära i tandköttet att bedövningen inte tagit ordentligt, men "det gör den snart" fick jag bara till svar. ICKE! Jag låg i den jävla stolen i nära tre och en halv timme och plågades och inte fick de ut tanden. Det slutade med att de skickade hem mig med tandkronan av, pulpan låg helt, ja HELT öppen och resterna av tanden var så vassa att jag skar upp tungan och kindköttet. Jag fick gå ner till dem efter tre dagar så de kunde slipa till tanden och när det väl var gjort så skulle/trodde de att jag skulle betala för det. Gör man så med människor?

Inte nog med det: Jag stod på "vänt" till käkkirurgen så de skulle avlägsna resterna av tanden och den inflammerade pulpan och när jag väl kom in dit så visade det sig att jag bara hade fått en undersökningstid. Jag gick alltså i FEM dagar med en värk som inte var av denna värld innan de tog bort den. Efter några dagar så kom nästa bakslag och då hade jag ju givetvis fått en inflammation/infektion där tanden suttit och det blev antibiotika och två återbesök... Det var nog det värsta jag varit med om.

Sedan har jag blivit påtvingad tandställning och genomgått ytterligare en visdomstandsoperation (den gick faktiskt bra) samt diverse andra saker som har gjort mig skiträdd för tandläkarväsendet. Så ser ni ett nervvrak i Ekeby så är det jag...

Lider

Ont? Ja! I tanden? Jaaaa! I nacken? Jaaaa! Migrän? Jaaaaaa! I ryggen? Ja faktiskt. Ser du suddigt på vänster öga? Ja, och det svider också.

Detta är inte på skoj. Igår, inatt och idag har varit piss. Men det är väl bara att sticka in till stan (eller till Bjuv) och skaffa lite "horse" och skjuta in skiten i tårna. Jaja... Snart är det dags för ännu mer lidande: Rögle har bortamatch mot Linköping. Japp! Jag vet hur det kommer att sluta. Kanske lika bra att supa ner mig också...

Annars är det ganska ok faktiskt.

Tandläkarkräk

Ska operera ut/bort en tand på torsdag i nästa vecka och den jäveln har gjort livet surt för mig läääääänge. Har fått ont i den igen och bad Folktandvården om några smärtstillande så jag kunde uthärda skiten tills på torsdag. De nekade! Jag blev vansinnig på dem och kallade dem för följande i telefonen: Kräk, svin, sadister, idioter och jag tror jag fick med pisshjärnor också. Undrar hur kul det blir att gå dit där nästa vecka.

Oj ja: Varför de nekade? Det var ett beslut de tagit på mottagningen GEMENSAMT. Varför? Jo för att i Bjuv bor det så många missbrukare som går dit inför helger för att få starka mediciner. Men vi som verkligen har ont då? Jo vi åker med i deras bedömning också... Vilka jävla kräk! Känns diskriminerande - faktiskt!


Att sova bort sig själv

Har varit förskonad från migrän ett tag, men idag kom den, mitt nackont, tandklabbet (ska operera ut den i månaden som kommer) och sen fick jag en burk med paprikapulver i huvudet. Eller: Migrän eller huvudvärk? Spelar det någon roll? jo det gör det. Ska jag ta migränmedicin eller "vanliga" huvudvärkstabletter? Allt resulterade i att jag fick lägga mig nu ikväll igen och jag undrar hur jag ska lyckas vända rätt dygnet.

..och förlåt E. Jag har inte ätit än...

Att inte äta på en hel dag

Jag måste börja äta på regelbundna tider. Idag har jag inte ätit någonting - än. Stod och velade innan om jag skulle fixa lite gröt och det blev inget med det. Nu känner jag hur det börjar bulta i huvudet, ja lite så där smått, så det är huvudvärk/migrän på gång. Fan! Bara för att jag inte orkat äta eller rättare sagt fixa något att äta... Bra Björn!

Vad fan hände 010911 (9/11)?

Har sett flera program genom åren om vad som hände i New York den elfte september 2001 och vet inte riktigt vad jag ska tro. Just nu går ett program på TV4 Fakta som heter "Varför rasade World Trade Center?" och jag tror jag sett det innan, men det verkar vara "uppdaterat". Ju mer jag läser och kollar på klipp eller program om detta terrorattentat så undrar jag om vi blivit blåsta. Är det en konspiration eller HAR någon varit med och gjort detta värre än vad det borde varit. Är det Bush? Det är i alla fall sjukt. Sjukt som fan!

Tidigare inlägg
RSS 2.0