Många, ja de flesta, vet att jag är en person med ganska så sjuk humor och är en sucker för ironi. Det är inga problem att slänga upp en bild på Facebook föreställande min nya telefon med en grov gayporrsbild i bakgrunden. Dock är det ju bara en liten del av den som jag verkligen är. Natten som gick var jag inte så upplagd för skämt och jag stod inte och ironiserade i köket när golvet var täckt med blod och Wilma stod och klöktes och ulkade i mörkret. Vid sådana tillfällen så är jag ganska så ödmjuk och väldigt tam.

Klockan var nästan 04:00 och jag vaknade inte förrän jag stod i min livsfarligt branta trappa och hörde Wilma ulka framför vattenskålen. När jag tittade en gång till så såg jag bara stora mörka fläckar på hela golvet som är vitt (vit antik ek - tror jag) och jag fattade direkt att det var blod. Min första tanke var att hon hade skadat sig och stod och spydde blod. Paniken som jag drabbades av kändes som när tandläkaren träffar en inflammerad pulpa, men upphöjt till hundra.

Väl nere hos Wilma så försökte jag ta henne på nosen för att se om blodet kom därifrån och i det väldigt dunkla ljuset så kände jag att min hand blev varm och blöt. Hon gick mot dörren och jag öppnade den och släppte ut henne okopplad på gården. Trots att jag endast hade boxershorts på mig så kände jag inte kylan och jag tittade till henne snabbt innan jag for in och fick tag i en ficklampa. När jag kom ut så stod hon fortfarande och ulkade och när jag riktade ljuset mot hennes nos så såg jag att där var inget blod på den eller i munnen. Jag gick igenom hela henne och fann inget blod alls.

In i köket och tände så många lampor jag kunde och såg att det var blod på golvet och började väl tänka lite klarare. Hon löper och har "droppat" lite innan i veckan, men hon är ganska så duktig och tar själv både min vattendammsugare och moppen... Nej nu både skojar och ljuger jag lite, men hon håller ganska så rent efter sig som tikar gör och det är här svaret på denna situation. Antagligen har hon blodat (blött?) ner lite mer och när hon gått runt för att "städa" runt vattenskålen så har hon stänkt vatten också så har det blivit lite större pölar.

Under städningen så har hon börjat må illa av allt blod hon slickat upp och därför börjat ulka. Efter lite luft så mådde hon lite bättre, men har varit lite hängig under dagen. Nu i kväll så var vi i skogen för att hon skulle få gå lite själv och lufta sig och då var hon lika pigg som vanligt. Det blev t o m bad i favoritdiket också...

När jag kom ner i natt så trodde jag det absolut värsta och så rädd och orolig jag blev. Nu var det ju inte så farligt och det är en jäkla tur. Jag stannade uppe och har under dagen suttit hemma och jobbat så jag har kunnat hålla koll på henne. Det hade aldrig funkat att inte vara hemma och jag var beredd att ta semester eller ledigt, ja jag hade "skolkat" om det hade varit enda alternativet.

Efter en skogstur med bad, "bilsovande" och en portion kokt kyckling och grytbitar så brukar det mesta vara ok - för henne. En liknande natt för mig och jag får ta en vecka på femte våningen...

Allt är inte trams utan det finns lite mer i mig. En hel del faktiskt.

- Fan, undrar om jag inte behöver en Iphone. Hrm? Jag ringer Isa och hör med henne.

- Klart du ska ha en Iphone. Du behöver en sådan och den är jättebra. Köp en sådan!

Sakta hade jag forcerat fram ett påhittat behov och eftersom jag bara har haft lite småinköp av tvättmaskin, torktumlare, varmvattenberedare, värmesystem, avgassystem till bilen, diesel (löpande sedan oktober/november för uppvärmning av huset pga Bedragar-Bengt aka Brännestaden i Perstorp) och en massa sur ved från en aspirant för överraskningssex med våldsamma inslag så kände jag att detta var ett ypperligt läge. Jag vankade av och an innan jag tog ut fingret från näsborren, med en riktig rejäl kråka på f ö, och bestämde mig för att köra ut till helvetet på jorden, Väla, för ett inköp av en dyr mobiltelefon och ett ännu dyrare abonnemang. Hela tiden så peppade jag mig själv och intalade mig att jag var tvungen att ha denna gudagåva och att jag snart inte skulle klara min vardag om jag inte snabbt fick tag i vad krävdes: Iphone 4S.

Med viga rörelser för en åttioåring eller autobahnfrontalkrockskadad så var jag i jeansen och snart också i bilen.

- Detta är rätt beslut Björn! Du gör helt rätt! Om du inte skaffar dig möjlighet till att vara "online" 24/7 - hur ska det gå då?, intalade jag mig själv och vred om tändningen och V40'n gled fram i den första riktiga förvårskvällen och Venus och Jupiters kärleksförklaring kunde skönjas på den skånska kvällshimlen.

Färden hade inte gått vidare långt innan mitt tvekande satte griller i min annars så förståndiga och bergsfasta sinne. "jag ville vara intellektuell, berest, belevad äckligt ung" sjöng Jocke Berg inne i min bilstereo, vars CD funkar vid vart tjugonde försök, och det spred sig givetvis ut i mina jättelika högtalare och modet och insikten om att mitt handlande inför inhandlandet av Iphone var rätt och riktigt. Bilen klöv den friska vårluften som en plogbil och igen var mina tankar tudelade. Jag behövde råd - igen.

Upp ur fickan kom min väldigt funktionella telefon som är full av knappar och mottagaren av samtalet var en släkting som fullkomligt pratade mig av vägen. Vid foten av Jägarebackens norra del tacklade min kusins ord mig in på kontrollplatsen och hans förmaningar var nästan lika snusförnuftiga som andra masters i de sociala mediernas sfär. Tack vare att hans förhållande till pengar är som en talibans till hans döttrar och favoritget - de ska hållas i jävligt och omoraliskt hårt - så fick jag vända bilen och köra hem till byn igen.

Väl innanför femtioskyltarna så hade jag bytt Iphone mot "kogekorv" som nästa inköpsmål. Kan ni då förstå min besvikelse över att den var slut? Ingen Iphone och ingen "kogekorv". Fan!

Länge hade jag gått och suktat efter att lägga en ordentlig beställning, men hejdat mig då jag inte vill låta lusten kväva hela begäret. Det vackra och underbara blir så mycket härligare med en ordentlig "twist" och inget går upp mot att gå och känna sig syndigt smutsig. Jag var tvungen att ge efter och kastade mig över formuläret och fick ihop en riktig stygg och mysig lista.

1. Mjuka killar - Hårda byxspjut. 180 min. Tyskdubbat. OBS: VHS

2. Hitta hem dit bajset bor. 71 minuter med Jeff Stryker.

3. Best of "Golden shower" in Cuba.

4. Batikhäxornas guide till bra hemmahårdporr MED kroppsbehåring.

Givetvis kom jag över "the limit" och skulle få en uppblåsbar figur på köpet. Gud som jag har väntat. Gud som jag har trånat. Tiden har inte gått fort nog så jag har ställt fram alla klockorna i huset ett par timmar. Tyvärr så har det inte hjälp. Attans.

I dag så trodde jag att det skulle stöna till i fickan på mig (jag har ett ljudklipp från en sexfest med Unga Feminister som sms-signal) för att tala om att jag hade ett hårt paket att hämta. Tji fick jag. Hela jag darrade och hela tillvaron blev jobbigare och jobbigare. Vad skulle jag göra? Till sist gjorde jag en jäkla raid på Postens hemsida och CDON och fick tag i personnumret, ja eller kollinummer då om man ska vara "pk". Nu jävlar fick jag tag i paketet och... Men vad är detta?

Svensk Maffia, Livet Deluxe och Patrik Sjöbergs självbiografi. Vad är det för idiot som har beställt detta? Var är mina varor? Jaja... Jag får väl läsa lite vad Viljo hade för sig. Den jäkla gottegrise...eh...svinet.

Jag borde verkligen skriva mer och dagligen känner jag hur mycket av mina kloka, härliga, roliga, smärtsamma och briljanta äventyr hålls instängda i mitt huvud. Givetvis borde jag dela med mig av guldäggen och inte girigt ligga och ruva som en missundsam tjäderhöna. Tyvärr så stavas anledningen till detta osäkerhet med en stor portion av förnuft då jag inte riktigt vågar dela med mig av mina innersta funderingar. Varken ni eller jag att redo för det jag vill och borde skriva.

När jag stegar ut på internet så besöker jag regelbundet flera olika bloggare/bloggerskor och det är både kända och mindre kända som jag hedrar med mina besök. Vissa dagar så får jag chockbyta sajt och titta på slovakisk bögporr med inslag av kiss bara för att komma tillbaka till verkligheten igen. Herreduminjäklagud! Pretentiöst snusförnuftighet kryddas med en öppenhet om privatlivet som får M/S Estonias bogvisir att kännas vattentätt. Lägger ni till all meningslöshet och rent vansinne så är vi snart lika nära hamn som M/S Costa Concordia är. Ärligt talat så sitter jag med en skräckblandad förtjusning varje gång jag läser bloggarna och undrar om jag ska hoppa på tåget jag också eller: Nja det är nog bra som det är.

För någon vecka sedan så diskuterade jag och en i min närhet (inte Wilma) en av bloggarna som jag precis hade läst. Eller: Jag pratade om min irritation över hur den är skriven och vad den innehåller. Om jag ska bli imponerad så måste jag känna något och det gjorde jag efter flera av besöken, men det var inte någon känsla som fick mig imponerad utan mer äcklad, ja på ett sätt som gör att jag undrar vilken självbild denna människa har.

- Varför läser du den bloggen då? Du skriver ju själv så folk blir så förbannade att de mordhotar dig.

- För att det är som en bilolycka. Man vill inte se, men måste ändå glo lite, sa jag och efter det så undviker jag bloggen helt.

Man får för mig skriva om exakt vad man vill, hur man vill och när man vill. Själv så vill jag skriva så folk berörs och helst kan känna något speciellt. Jag har lyckats ganska så bra många gånger och fått folk att både vilja döda och älska (med?) mig. Tyvärr så har jag en begränsning: Jag har svårt, nej inte svårt utan jag vägrar att skriva för personligt i en blogg för hur illa ställt den än är i huvudet på mig så finns det gränser även för en idiot. Men jag tror att jag löser det ganska bra: Jag ljuger eller ändrar sanningen så den passar i textform, min textform.

Den senaste tiden så har jag haft stora textblock i huvudet som troligen hade blivit bra läsning om jag hade satt mig ner och gjort noveller eller liknande av det. Gick igenom ett par gamla bortglömda mappar på datorn som innehåller krönikor (BoIS och annan fotboll) och andra texter som både är påhittade och väldigt verkliga. Hade man bara haft tid. Hade man bara vågat/velat lämna ut lite mer av sig själv. Hade jag gjort det så hade det kanske blivit riktigt bra. Ja så pass bra att folk hade velat sticka en kniv i mig eller ge mig en puss. Så bra är jag.

Min inställning till polisväsendet är ganska så sund och jag tycker att det är viktigt att varje land har en fungerande poliskår som håller ordning i samhället. Tyvärr så har jag tappat lite av förtroendet för dem då deras attityd och uppförande inte har varit bra när jag fått uppleva dem på nära håll. För ett par år sedan jagade de mig genom byn för att jag inte hade bilbältet på mig och det kostade mig 1500:- och efter det att den upplevelsen fått sjunka in så retar jag mig som fan på dessa konstaplars beteende. Tuffa, arroganta och hånfulla när de skrev ut boten och jag har hoppats få slippa se dem igen, men tyvärr...

När jag handlar nere på Ekebyhallen så händer det att jag parkerar ute på vägen och det stör busschaufförerna till vansinne. Ibland blockerar de vägen och gör obscena gester åt mig och andra som gör likadant, men jag tycker mest att de är fjantiga och antingen så väntar jag ut dem eller så lurar jag dem och kör mot dem och precis när de svänger för att skrämma mig eller stänga trottoaren så tar jag genvägen bakom Zoom In och detta gör dem helt psykade. Kul! Hehe! Anledningen till att jag älskar att se dem vansinniga är att de kör som idioter och uppför sig som apor. De kommer förbi trots att man parkerat på vägen och ska bara få visa lite makt, ja så mycket makt man nu har som busschaufför...

I alla fall så ska detta handla om hur polisen lappade en bil som hade tagit "min" parkering ute på vägen och sen stod och väntade på att få förnedra felparkeraren. Jag såg hur dessa clowner, Pling & Plong, till poliser stod utanför affären så jag fick agera lite ögontjänare och parkerade på kundparkeringen istället. När jag gick upp mot ingången såg jag samma polis som stod och hånskrattade när han skrev ut böter till mig stå och lurpassa bakom en annan bil och jag kände hur illa jag började må och hur kräksmaken spred sig i munnen på mig när minnena kom tillbaka.

- Du! Ska du också betala lika jävla mycket som han fick på andra sidan, sa Pling.

Mannen i bilen stod på trottoaren och hade rutan nervevad och svarade nervöst:

- Jag ska genast flytta på mig. Sorry.

Han hade dock fått bältet fastklämt i dörren och skulle bara öppna för att få in detta när Plong for ut och grymtade till. Killen i bilen ursäktade sig igen och körde därifrån. Pling & Plong stod som några riktiga NYPD-snutar och kände hur mäktiga de var när felparkeraren kom ut från affären. Jag ville inte missa detta så jag skulle ta en pris snus och körde ner fingrarna i en dosa som jag spottat ut gammal snus i. Helvete! Som tur var så hade jag lite papper i fickan så jag kunde torka av fingrarna samtidigt som jag fick höra Pling gå på - igen.

- Det blev en jävligt dyr parkering det för dig, hö - hö - hö, sa han till en helt oförstående man med en flaska alvedon i handen. Felparkeraren tog det ganska kallt och svarade med att fråga hur dyrt.

- Eh, evjebeh, ja de ble väl, började han staka sig med.

- Ok, men det betalar jag. Ha en trevlig kväll, ja du med ,sa han till Plong som stod lika handfallen och stum.

Själv ville jag bara påtala att de också hade parkerat uppe på trottoaren, men för en gång skull höll jag käften och gick in i affären. Men fy fan vad jag störde mig på dessa uppblåsta och otrevliga poliser. Jag förstår att folk tappar förtroende för polisen när de uppför sig som idioter. Först så lappar de en bil helt korrekt, men sen så "skrämmer" de bort en samtidigt som de själv parkerat lika fel och sen bara väntar på att få kasta lite skit på en som redan får kvällen förstörd pga böterna. Tjänstefelen stod som spön i backen.

Dock så ser man vilket virke det är i dessa konstaplar som får jaga felparkerare i en by som Ekeby när resten av kåren försöker få Malmö på fötter. Därför känner jag att om jag skriver att de borde få patrullera i Malmö så skjuter jag mig själv i foten så därför så tycker jag att de kan hålla sig i småbyarna och kanske vara skolpoliser istället!

Ibland fastnar jag för länge i en tanke och det är väl det som andra kallar grubblerier och i dag hamnade jag i en djup politisk identitetskris. På vilken flank står jag? Vänster, höger eller mitt i? Jag vet fortfarande inte och när jag ser hur illa det ser ut för sossarna så känns det som om de har spelat ut sin roll och dåraktigt försöker att hålla fast vid något som alla skrattar åt. Blir jag nedstämd av detta? Inte mycket faktiskt om jag ska vara ärlig. Jag är inte politiskt aktiv, men är ändå inte som dem som är helt rubbade och heller inte som dem som tror sig veta allt.

Vad söker jag efter politiskt? Helt ärligt så finns det inte ett parti som står för det jag känner är rätt för mig. Detta fick mig att grubbla ännu mer och ju mer jag försöker att komma på vad som saknas ju tydligare ser jag det: Det är så här det ser ut för nästan alla, men politikerna ser inte hur det ser ut på riktigt. Allt är en jäkla sörja och tar man sossarna som haft ett starkt grepp om arbetarna så är det helt fel ute och ägnar sig åt en form av självbedrägeri. Folk på golvet skiter i solidaritet. Folk på golvet vill ha pengar och i takt med att marknaden styr så dansar man efter kapitalets pipa.

En annan sak som sossarna verkar tro är att alla knegare är lika positiva som de välutbildade i "partiet" angående invandrare. Allvar? Frågar du folk som är "vanliga arbetare" så är rasismen eller tröttheten på en helt uppfuckad invandringspolitik väldigt stor. Man behöver bara öppna ögonen eller öronen så får man veta. Jag säger inte att det är rätt, men det är så här det ser ut i Sverige 2012. Folk vet varför det är som det är i Malmö och Landskrona. Tror man att uttalande från SSU som att "det är för många vita medelålders män" hjälper till? Kvotering? Man lever inte i verkligheten och jag tror att många vita svenskar snart börjar känna sig kränkta. Jag skiter i vilket så länge man inte kvoterar bort mig...

Vad ska jag välja då? Just nu så finns det inga bra alternativ. Vänsterpartiet? Haha! Kommunism kan ha en fin tanke i grunden, men det funkar aldrig praktiskt. Sen är det något som jag verkligen tycker är vidrigt när de ständigt visar att demokrati är något som de inte respekterar. Miljöpartiet? Inte en chans. Socialdemokraterna? Jomenvisst. Moderaterna? Så länge du producerar duger du, men se ersätts du av billig(are) arbetskraft. Centern? Hon den där nya Lööf fattas det inga fel på va? Folkpartiet? Skjut mig! KD? Aborthatare. SD? Nejnejnej. Vad är kvar då? FI? Hahahahaha! Detta är nog lika unket som unika partiet och riktigt sjukt.

Nå? Just nu finns inget bra alternativ och med tanke på att jag på gränsen hatar vänstern, vill pissa på högern och har tappat allt förtroende för mitten så väljer jag att som många andra ställa mig utanför. Jag vill ta russinen ur kakan med bra lön, bättre skyddsnät vid arbetslöshet och ett uppstyrt land med ordning och reda. Hur gör man då? Allvar: Hur gör man då? Nu ska jag titta på ett avsnitt "Curb your enthusiasm" i alla fall...

Det har varit en väldigt händelserik vecka och hade man velat vara en vardaglig attetion whore så hade folk kunnat frossa i både det ena och det andra när det gäller mig på Facebook. Tyvärr eller dess bättre så håller jag inne på det mest privata för annars hade det varit läge för:

Björn Jeppssons status på Facebook: "Jävla idiot! Du ska nog få ditt eget lilla helvete, men på mitt vis..." Givetvis hade jag då fiskat efter följande: "Men guben (blir svårt att skriva *gumzan* till mig...) vad har hänt? Kramen om vennen? Du vet var jag finns om du vill ventilera. Fins förr daj. STYRCKE KRAMMAR TIL DEJ."

Jag hade naturligtvis skrivit följande: "Inget jag vill ta på Face book. Ni som är mina vener vett omm dett." Hehe.

Nej, det har varit en vecka som haft det mesta. Efterjobbettrött. Multimiddagslagning. Läkarebesök. Värmesystemsinköp till mitt hus. Källarröjning. Ryggont. Försovning. Gått upp FÖR tidigt någon dag. Nu sitter jag och skulle egentligen stå i köket och göra en chiligryta eller ÄNNU hellre sortera skit i källaren eller på min uppfart. Klart är att jag är trött, gnällig, har ont i min rygg och borde gjort så mycket annat, men: Här är jag chef...

En sak som har gjort att jag fått mig en hel del skrattkramper är historien med killen som fick gå hem eftersom hans far tyckte att han var oduglig på innebandyturneringen. Haha! Hela landet kokar och det pratas i radio, visas på TV, skrivs i tidningarna och bloggare rasar över händelsen. Låt mig bara säga en sak: Detta kunde ha varit jag. Ja både som den pissdåliga innebandygrabben och pappan. Hoppas att så många som möjligt missförstår mig nu för då blir detta ÄNNU roligare.

Jag tror att detta bara är en skröna (jag har inte fakta och orkar inte byta sökmotor nu när jag fått in den bästa för porr och våld) och att det är en rejäl tidningsanka. Troligtvis så har det stått en övergiven kille utanför ingången och en vuxen växlat några ord i farten och lite längre fram så har den vuxne fått frågan:

- Är det din grabb? och då har han svarat:

- Ja, men han får fan gå hem för han varit så jävla värdelös på planen! (så hade jag gjort)

Kanske grabben haft lite för mycket fantasi och för få kompisar och kört en "snyftis" när den snälla farbrorn frågade varför han stod där med sin lilla klubba? Sen har det bara gått snett. Troligtvis så har det varit en vuxen som blev vald sist som ung som velat göra upp med orättvisorna en gång för alla. Jag har skrattat gott åt detta i alla fall!

Sen har vi den här tränaren som kört lite annorlunda taktik med lite pettingreferenser i en innebandyklubb. Herredujävlar vilken storm det blev i det vattenglaset då. Haha! Drevet går igen och man undrar om folk är medvetna om hur lagidrott funkar och bedrivs? Det är sex, sprit, mer sex, ännu mer sprit och ibland är det lite springande efter boll. Jag tycker bara det är löjligt att överreagera på detta sätt. Vill man vara petig och korrekt så låt ett par föräldrar och några representanter från klubben prata med tränaren EFTER det att man har pratat med ungarna. Sen kan man ta beslut om tillsägelse eller om man ska gå vidare utan något större väsen.

Ungdomsidrott är något bra och otroligt nyttigt för alla ungar. Man rör på sig samtidigt som man umgås med likasinnade och många får sina bästa kompisar genom idrotten. Som förälder så har man ett grymt ansvar, men som inte alla tar - tyvärr. Många tror att ungens träning är ett avlastningsställe, ja ett kvällsdagis man bara kan dumpa ungarna på för att få ett par timmars ledigt. Det är nästan alltid samma föräldrar som ställer upp och ofta är det ALDRIG de som klagar eller ställer till med väsen. Det är istället de andra, ja de frånvarande, som kommer dit tio minuter för att "ge tränaren" en uppsträckning för att lille Lucas-Gerald inte fått spela eller har blivit av med en pissig t-shirt. Här är till alla de som tror att deras ungars träning är dagis: Ta ert jävla ansvar och lär er lagidrottens koder!

Ofta är tränarna engagerade föräldrar eller eldsjälar som gör något som det tycker är roligt. De är INTE utbildade att ta hand om adhd-barn, damp-ungar eller andra som bara är störiga. Klubbarna på lägre nivåer har inte kompetens att ta hand om barn med speciella behov och hur skönt det är att få ett par tysta timmar hemma och slippa allt liv så kan man inte göra så - tyvärr. Jag vet inte hur många gånger man sett detta och man tycker så satans synd om alla. Lagkamraterna som får varje träning förstörd för tränaren får jaga ett par ungar som klättrar på ribbstolarna, slåss i omklädningsrummet, tar fram en plint när röda laget kontrar och när bägaren har runnit över så är träningen slut. Föräldrar till de jävligaste ungarna är aldrig där och ofta är de dessa ungar som står kvar utanför och vet inte om mamma eller hennes nye kille sedan i lördags kommer och hämtar...

En sak ska ni veta: Har ni en jävla otur så får era barn en "Viljo Nousiainen" som tränare och då hade en taktik som kallas "Petra" och innehåller ord som "hångla" varit att föredra - eller?

Nu blev det ÄNNU roligare när jag tittade lite mer noga på bilden. Haha! Aftonbladet har lyckats att få in den 31 april. Allvar! Jag kommer ihåg när man lurade B-lagsledaren att man var född 751332-3440, men detta är på en annan nivå, eller? Fantastiskt!



Tyvärr så får man inte kommentera denna artikel: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14155876.ab

Jag bara måste få tag i det som de tar på Aftonbladet! Det måste vara bra skit...

Här är lite fakta om månaden april till mamman av artikeln Susanna Vidlund:

http://sv.wikipedia.org/wiki/April

2012 innehåller en hel del klämdagar och Aftonbladet visar i en kalender hur man ska lägga semestern för att få ut maximalt med ledighet. Tyvärr så är det lite som det brukar när de publicerar något på nätet: Fel! De menar att om man vill vara lite extra ledig vid påsk så ska man passa på att ta ut semester från den 2:e mars till den 3:e April. Smart va? Jag undrar vad de har i kaffet?

Jaså ni ska ha fyrverkerier? sa mannen bakom disken och resten är så sjukt bra att jag inte visste var jag skulle bli av och jag har fortfarande svårt att fatta att jag fick uppleva detta. För att få ihop denna historia helt så får jag spekulera och gissa lite, men det var i alla fall två killar, varav en inte kunde svenska utan försökte sig på engelska, ja mycket sämre än min engelska, men han var ändå bättre än försäljaren. Hänger ni med?

Jag råkade som sagt att stå ett par meter ifrån två killar som skulle köpa lite fyrverkerier och dessa var troligen släkt eller bekanta, men de hade förtvivlat svårt att kommunicera både med varandra och med försäljaren. Själv så tycker jag att det är piss med detta påfund och skulle inte få för mig att slänga pengar på det, men jag förstår att folk vill ha detta inslag på nyårsafton. Men men...

- Tissel, tassel... That? No no no. Bigger. Yes.

- Jaha paugar va vill ni ha då? Rediga donigar på stora stagar? Folk töcker om di där tårtejävlarna.

- Jag vill ha, vad sa du, ja förlåt jag vill ha lite av varje, sa den av killarna som kunde svenska och den andra pekade och gjorde lite fyrverkeriljud och gestikulerade och visade ett svampmoln med armarna som om han menade att de skulle ha en atombomb.

- Yes och vi tar, tisseltassel och ännu mer gestikulerande från kompisen, ja vi tar fyra av de stora rakterna och den där tårtan, sa killen och försäljaren for vigt mellan hyllorna och plockade vad killarna ville ha.

- Yes this rackets is going up in heaven, sa försäljaren och skrattade lite väl mycket och nickade mot killen som inte kunde svenska och han såg att killarna tittade på några andra pjäser och tisslade om detta och då gjorde han ett par språkväxlingar som inte är av denna värld.

- Ja de e sånna kulor som smäller som fan, sa försäljaren till killen som kunde svenska och ville vara hygglig och tog det på vad han trodde var engelska också:

- Yes the rackets is good but the balls is smelling much more!

Killarna var nog redan så nyårsväck att de märkte inte vad som hände, men det gjorde jag. Jag kippade efter andan och fick hålla mig i väggen för att inte ramla ihop. Detta var det roligaste jag har varit med om på riktigt länge och får jag minsta lilla humörsdip så försöker jag tänka på vad försäljaren sa.

-Yes the rackets is good but the balls is smelling much more!

Folk önskar snö och jag bara skakar på huvudet åt dem för är det något som jag inte gillar så är det kall, vit, blaskig, gul och gnistrande snö. Snö är något uppfunnits för att straffa människor som mig och som bor i en form av limbo: Varken sommar eller vinter och våren är lika kall som en sen höst och hösten är inte längre som den var. Det enda roliga är när folk blir arga på mig när jag skriver eller säger att jag hoppas på en julafton med tio plusgrader, vinterlov med barmark och ett isfritt sportlov.

- Du unnar alltså inte barnen snö att leka i? Vad är du för en människa?

Nog för att jag kan känna mig jävligt utvald (utsatt ligger bättre i munnen) ibland, men att vuxna (?) människor som har ansvar för barn tror att mina önskningar styr eller ens påverkar vårt väder då undrar man om det verkligen är de som är de normala och jag som är konstig.

Det är nog tur att mina önskningar sällan slår in för det brukar sluta i katastrofer. En gång såg jag ett stjärnfall och önskade eller tänkte att det hade varit trevligt om det skulle kunna bli något bra med en tjej som jag tyckte om. Jag fick tjejen samt kräksjukan samma dag. Sviterna från kräksjukan blev jag av med omgående och det andra fick jag brottas med länge. Nu blundar jag för stjärnfall och därför så har jag nog räddat många från att drabbas av tråkigheter som jag önskat dem.

Pratade med en gammal, men jäkligt bra kompis innan i dag och det är roligt att upptäcka att riktig vänskap inte är två statusuppdateringar, en jävla massa gillande, *gumman* och annat piss på Facebook. Vi pratade om allt möjligt och han är precis som han alltid har varit: Galen.

- Fan alltså. Han blåste mig.

- Du är för snäll ju, sa jag.

- Jag har lagt en slägga, en kofot och ett bollträ i bilen och jag ska ta honom.

Det värsta är att jag inte vet om han verkligen går till handling för han var ordentligt psykad. Jag kanske inte skulle sagt att han är för snäll?

Annars då? Man säger att det är jul och det är så mysigt, men jag känner ingenting. Jag har käkat en jultallrik och... Nej det är allt som jag har rört vid som kan förknippas med jul. Men jag har varit i Malmö och gått på restaurang i torsdags och i går var jag i Ängelholm på middag. Kanske inte så mysigt, men jag träffade lite (trevligt) folk. Det räcker för mig. Bara det inte börjar snöa...


Bildtext: Grönt gräs den tionde december. Mmm!

Vissa dagar så tar det emot att tvingas inse att man är vuxen och inte kan skita i saker utan att man får betala tillbaka det flera gånger om. Jag är en expert på att skjuta upp saker och ännu bättre på att skita i saker som man måste göra. Det är sällan jag betalar mina räkningar innan den siste i månaden och det där med att tvätta gör jag i batchar och samtidigt så får jag göra prioriteringar om vilka kläder som ska tvättas först och vilka som får vänta till nästa tvättbatch. Sen kommer vi till det där med att städa och där bör jag ligga riktigt dåligt till. Det är få som får komma in till mig när det ser som jävligast ut och det är min syster och "köttätaren" som är de enda som jag släpper så långt in på livet för jag tycker att det är väldigt personligt - faktiskt.

Andra dagar så kan man tycka att det är skönt att vara vuxen (äldre) för man lär sig att uppskatta små saker som man tycker är självklara när man är yngre. Denna veckan har varit en pissvecka för jag har haft stora problem med uppvärmningen av mitt hus och fick hålla på med oljefyllda element och värmefläktar. Man är helt knäckt när man inte har varmvatten och det känns som man bara vill försvinna eller flytta ner i en djungelhydda och leva på självdöda apor och bark. När jag i går fick värmen tillbaka så var det tack vare min kusin som är lika gammal som jag, men betydligt mer vuxen och ansvarstagande. Han kan det där med att fixa med pannor, brännare och klättra på tak och jag står bredvid tillsammans med hans påg som är i tioårsåldern och känner mig väldigt korkad, hjälplös men oerhört tacksam. Nu slipper jag och Wilma frysa - YES!

Nu ska jag vara vuxen och lägga på vinterdäcken och det är då jag börjar slingra mig och bekvämlighetsnerven börjar arbeta. Givetvis så vill jag inte gå ut i detta väder och helst så vill jag inte ligga under en bil alls för det där med bilar är något som jag hatar. Ett samtal bort så fanns det folk som gärna gör detta åt mig och jag betalar gärna för att slippa. Tyvärr så sitter jag fortfarande inne och bloggar istället för att fälla sätet i bilen och lasta in däcken. Hade jag bara kunnat ändra vädert och tvingat någon att lasta min bil så hade jag gjort det!