Blundar för stjärnfall och önskar barmark och isfritt...
Folk önskar snö och jag bara skakar på huvudet åt dem för är det något som jag inte gillar så är det kall, vit, blaskig, gul och gnistrande snö. Snö är något uppfunnits för att straffa människor som mig och som bor i en form av limbo: Varken sommar eller vinter och våren är lika kall som en sen höst och hösten är inte längre som den var. Det enda roliga är när folk blir arga på mig när jag skriver eller säger att jag hoppas på en julafton med tio plusgrader, vinterlov med barmark och ett isfritt sportlov.
- Du unnar alltså inte barnen snö att leka i? Vad är du för en människa?
Nog för att jag kan känna mig jävligt utvald (utsatt ligger bättre i munnen) ibland, men att vuxna (?) människor som har ansvar för barn tror att mina önskningar styr eller ens påverkar vårt väder då undrar man om det verkligen är de som är de normala och jag som är konstig.
Det är nog tur att mina önskningar sällan slår in för det brukar sluta i katastrofer. En gång såg jag ett stjärnfall och önskade eller tänkte att det hade varit trevligt om det skulle kunna bli något bra med en tjej som jag tyckte om. Jag fick tjejen samt kräksjukan samma dag. Sviterna från kräksjukan blev jag av med omgående och det andra fick jag brottas med länge. Nu blundar jag för stjärnfall och därför så har jag nog räddat många från att drabbas av tråkigheter som jag önskat dem.
Pratade med en gammal, men jäkligt bra kompis innan i dag och det är roligt att upptäcka att riktig vänskap inte är två statusuppdateringar, en jävla massa gillande, *gumman* och annat piss på Facebook. Vi pratade om allt möjligt och han är precis som han alltid har varit: Galen.
- Fan alltså. Han blåste mig.
- Du är för snäll ju, sa jag.
- Jag har lagt en slägga, en kofot och ett bollträ i bilen och jag ska ta honom.
Det värsta är att jag inte vet om han verkligen går till handling för han var ordentligt psykad. Jag kanske inte skulle sagt att han är för snäll?
Annars då? Man säger att det är jul och det är så mysigt, men jag känner ingenting. Jag har käkat en jultallrik och... Nej det är allt som jag har rört vid som kan förknippas med jul. Men jag har varit i Malmö och gått på restaurang i torsdags och i går var jag i Ängelholm på middag. Kanske inte så mysigt, men jag träffade lite (trevligt) folk. Det räcker för mig. Bara det inte börjar snöa...
Bildtext: Grönt gräs den tionde december. Mmm!
SVT Text har julbord med haschsill och amfetaminsylta
Uppskatta det lilla och vara glad för mindre
Vissa dagar så tar det emot att tvingas inse att man är vuxen och inte kan skita i saker utan att man får betala tillbaka det flera gånger om. Jag är en expert på att skjuta upp saker och ännu bättre på att skita i saker som man måste göra. Det är sällan jag betalar mina räkningar innan den siste i månaden och det där med att tvätta gör jag i batchar och samtidigt så får jag göra prioriteringar om vilka kläder som ska tvättas först och vilka som får vänta till nästa tvättbatch. Sen kommer vi till det där med att städa och där bör jag ligga riktigt dåligt till. Det är få som får komma in till mig när det ser som jävligast ut och det är min syster och "köttätaren" som är de enda som jag släpper så långt in på livet för jag tycker att det är väldigt personligt - faktiskt.
Andra dagar så kan man tycka att det är skönt att vara vuxen (äldre) för man lär sig att uppskatta små saker som man tycker är självklara när man är yngre. Denna veckan har varit en pissvecka för jag har haft stora problem med uppvärmningen av mitt hus och fick hålla på med oljefyllda element och värmefläktar. Man är helt knäckt när man inte har varmvatten och det känns som man bara vill försvinna eller flytta ner i en djungelhydda och leva på självdöda apor och bark. När jag i går fick värmen tillbaka så var det tack vare min kusin som är lika gammal som jag, men betydligt mer vuxen och ansvarstagande. Han kan det där med att fixa med pannor, brännare och klättra på tak och jag står bredvid tillsammans med hans påg som är i tioårsåldern och känner mig väldigt korkad, hjälplös men oerhört tacksam. Nu slipper jag och Wilma frysa - YES!
Nu ska jag vara vuxen och lägga på vinterdäcken och det är då jag börjar slingra mig och bekvämlighetsnerven börjar arbeta. Givetvis så vill jag inte gå ut i detta väder och helst så vill jag inte ligga under en bil alls för det där med bilar är något som jag hatar. Ett samtal bort så fanns det folk som gärna gör detta åt mig och jag betalar gärna för att slippa. Tyvärr så sitter jag fortfarande inne och bloggar istället för att fälla sätet i bilen och lasta in däcken. Hade jag bara kunnat ändra vädert och tvingat någon att lasta min bil så hade jag gjort det!
LSD-sylta på Aftonbladets julbord i år?
