Kör alla djur med mig eller?
För drygt en vecka sedan så skulle jag mata min syster och hennes sambos katter som var på semester, ja både min syster och katterna. Min syster var i Egypten och åkte svarttaxi från Kairo till Hurghada (drygt 60 mil) och hennes katter var hos vår mamma. De har det hur bra som helst hemma hos min syster, men hos vår mor får de all uppmärksamhet och blir uppassade hela dygnet.
Hanen Leo som är översocial ovan...
I alla fall så skulle jag gå upp och mata dem för en vecka sedan och fick strikta order om hur och hur mycket de skulle ha. Hanen skulle ha lite kött och mycket sås och honan skulle ha mer kött och mindre sås. Sen var det noga att jag kollade så inte hanen åt upp honans sås och här började det köra ihop sig. Honan spelar skygg (läs: svår) och ska inte komma fram utan gömmer sig hela tiden och hanen är tvärtom. Han var med och inspekterade hela proceduren och åt i köket. Honan vägrade komma fram.
Honans mat med mer kött än sås till vänster och hanens mat med mer sås än kött till höger...
Efter ett tag så gick hanen också och gömde sig så jag stod som ett fån, men vågade inte gå för jag vill ju inte ha en katt som svultit till döds på mitt samvete. Honan är så tramsig för hon tycker om att bli klappad och så, men hon ska inte komma fram från sitt gömställe. Jag låg nog på golvet i en kvart och kelade med henne, men det har nog sett ganska så komiskt ut. Hon låg långt in under sängen så jag fick sträcka mig och vända hela kroppen (det ni...) som en, tja, katt, för att nå henne och hon spann och åmade sig för hon tyckte om det.
Leia (Fröken Svår)
Till sist så provade jag att sätta in skålen under sängen till henne och PANG: Hon var i den och åt som bara den. Det känns som jag alltid får göra extra mycket för djuren i min närhet och jag vet inte om de känner av att jag är för vek och drar nytta av detta?
Middagen serveras UNDER sängen...
...och det smakade ganska bra: Slurp!
Denna matning skulle ta kanske 5-10 minuter, men tog nästan en timme. Sen var det bara hem snabbt som attans för jag kokade kycklingfilé. köttfärs och märgben till Wilma och detta stod på spisen.
Wilmas mat...
Sen skulle ju "piggarna" ha mat och klockan var nära halv tolv på natten när jag typ kastade i ett par mackor i toastjärnet för att jag själv skulle få något att äta...
För snäll? För dum? Någon?
Hanen Leo som är översocial ovan...
I alla fall så skulle jag gå upp och mata dem för en vecka sedan och fick strikta order om hur och hur mycket de skulle ha. Hanen skulle ha lite kött och mycket sås och honan skulle ha mer kött och mindre sås. Sen var det noga att jag kollade så inte hanen åt upp honans sås och här började det köra ihop sig. Honan spelar skygg (läs: svår) och ska inte komma fram utan gömmer sig hela tiden och hanen är tvärtom. Han var med och inspekterade hela proceduren och åt i köket. Honan vägrade komma fram.
Honans mat med mer kött än sås till vänster och hanens mat med mer sås än kött till höger...
Efter ett tag så gick hanen också och gömde sig så jag stod som ett fån, men vågade inte gå för jag vill ju inte ha en katt som svultit till döds på mitt samvete. Honan är så tramsig för hon tycker om att bli klappad och så, men hon ska inte komma fram från sitt gömställe. Jag låg nog på golvet i en kvart och kelade med henne, men det har nog sett ganska så komiskt ut. Hon låg långt in under sängen så jag fick sträcka mig och vända hela kroppen (det ni...) som en, tja, katt, för att nå henne och hon spann och åmade sig för hon tyckte om det.
Leia (Fröken Svår)
Till sist så provade jag att sätta in skålen under sängen till henne och PANG: Hon var i den och åt som bara den. Det känns som jag alltid får göra extra mycket för djuren i min närhet och jag vet inte om de känner av att jag är för vek och drar nytta av detta?
Middagen serveras UNDER sängen...
...och det smakade ganska bra: Slurp!
Denna matning skulle ta kanske 5-10 minuter, men tog nästan en timme. Sen var det bara hem snabbt som attans för jag kokade kycklingfilé. köttfärs och märgben till Wilma och detta stod på spisen.
Wilmas mat...
Sen skulle ju "piggarna" ha mat och klockan var nära halv tolv på natten när jag typ kastade i ett par mackor i toastjärnet för att jag själv skulle få något att äta...
För snäll? För dum? Någon?
Kommentarer
Trackback
