Hotshotslistan

Kanske man kan kalla det för en nytändning i livet, men efter nyår så har jag faktiskt tänkt, tyckt och känt mer positivt. Visst trillar man dit ibland som när jag fick utbrottet på Folktandvården i Bjuv eller som när jag precis åt jordgubbar med glass, grädde och socker, men i det stora hela har det bara blivit bättre. Okej då: Visst har jag fortfarande mina gamla krämpor och några nya men det är inte på samma sätt längre. Jag vet varför det mesta känns bättre och/men det kommer jag att behålla för mig själv, ja ett tag till i alla fall.

Just nu har jag börjat hitta tillbaka till mina gamla intresse: Skriva och sport, och det är faktiskt lite kul att titta på fotboll igen. Nu såg jag inte hela matchen, ja jag talar om Man Utd - Chelsea, men jag pendlade mellan den och internet. Trots att jag inte är någon Manchester United-supporter så blev jag smått vansinnig när deras hörnvariant, som gav mål, fördärvades av domarnas totala brist på spelförståelse. Fan alltså! Rooney lägger rätt bollen och petar den så den är i spel, dock så inte Chelseaspelarna fattade det, och sen kom Giggs och avancerade in mot straffområdet mot de oförstående Chelseaspelarna och slår ett klockrent inlägg som Ronaldo nickade in bakom en chanslös Cech(fan vad lång och konstig mening - jag vet...). Perfekt fotboll! Hörnvarianten är kopierad från Landskronafotbollen (både BoIS och Fram har använt den) och det är sånt jag gillar med fotboll: Fantasi och nytänkande (nåja)! Nu gjorde man ju ändå mål på den "omslagna" hörnan. Skönt!

För att följa upp detta frosseri i sport så har jag kollat på både sporten på 4:an och på SVT. Oj då! Jag kollade ju på slalomen innan idag också. Så mycket sport har jag inte sett på många, många år. Inte ens under åren jag skrev som mest om BoIS såg jag så mycket. Kanske man går en ny vår till mötes...Ja, jag läser ju t o m sportdelarna i tidningarna nu. Kanske inte med samma girighet efter information som förr, men jag försöker komma ifatt, sakta men säkert - och med viss försiktighet då jag inte vill bli överflödigt mätt på sport igen.

En sak lärde jag mig när jag skrev om BoIS och bevakade laget & klubben dag som natt att ju mer man får veta - ju mer mätt blev man. I början var det en kick att vara först med att rapportera att den spelaren är på väg dit och att den andre har fått en ljumsksträckning och kan inte spela derbyt på måndag. Tyvärr blev man till sist så inblandad och så "köpt" (inte ekonomiskt i alla fall...) att man inte ville, kunde, fick, borde eller skulle skriva det eller det andra. Det blev en form av censur som kvävde allt det roliga och man tyckte inte det var så roligt att skriva att den spelaren hatade den andre eller att typ A tjänade 1/4 av vad B drog in plus att B hade fått en sign-on-bonus. Ja till sist så skrev man inget om en spelare som kanske var på väg ifrån klubben bara för att det inte skulle bli negativa nyheter om klubben. Dock ska det sägas att det var helt upp till mig att skriva vad jag ville på SvenskaFans/BoISare, men i och med att jag samtidigt skrev i BoIS programblad och i vissa utskick till medlemmar så var och blev man bakbunden. 

Att det blev som det blev har ju att göra med att SvenskaFans inte ville betala oss skribenter och då blev man ju mer lojal klubben än sajten. Det sista jag gjorde som skulle vara för SvenskaFans var en jättelång artikel som hade slagit stort och varit kronan på mitt SvenskaFansverk, men den raderade jag efter några månader efter jag slutat som skribent. Det jag gjorde för BoIS och dess supportrar kommer nog inte att ske igen (dock hoppas jag det) för jag slet, nej jag gjorde det av ren glädje i alla fall fram till början av slutet, för att BoIS skulle synas och fansen skulle få det absolut senaste. Jag pratade nog i telefon flera timmar varje dag med spelare, tränare, klubbdirektören, marknadschefen, kansliet, sportchefen, ordföranden och vem som helst som hade anknytning till BoIS. Jag skulle ha fram allt! Sen ska vi inte snacka om alla mejl...Ojojoj...

Tacksamheten man fick tillbaka var otroligt stor och det gav en ett kvitto på att man gjort något bra och det var inte kass precis att bara ringa och be om typ fyra biljetter till bortamatcherna i derbyna. Men det tog stopp med viljan och orken att leverera till slut. När jag skrev på Lokaltidningen i slutet så var det så ångestframkallande och det var bara tvång och deadlines. Nu vet jag bättre och mer hur det fungerar, men kanske, kanske man någon gång i framtiden kan göra något liknande igen?

Tillbaka till det som det skulle handla om, nämligen: Sportintresse! Det är kanske inte så konstigt att man blir lite extra intresserad av sport just nu. Många händelser som berör en ordentligt OM man har lite sportintresse:

• Henke Larssons vara eller inte vara på fotbollsplanen.
• Mats Sundins comeback i NHL tillsammans med "Sedinarna".
• MIF Redhawks pinsamma kräftgång i HockeyAllsvenskan.
• Rögles framtid i Elitserien.
• Skromberga har börjat träningen.

Om vi börjar med Henke så är han ju som han är. Personligen tycker jag att han ska pensionera sig nu med gott samvete. Han behöver knappast mata sitt ego med några små applådkaskader på Olympia då han redan fått avtackningar av helt annan kalliber i Celtic, Barcelona och Manchester. Dock verkar han vara en tjurig jävel och man vet aldrig var man har han. För mig är han en av våra stora i fotboll och jag vill inte se honom bli utraderad av något blåbär i ÖSK eller Häcken. Han har bevisat tillräckligt, men som sagt, det är hans beslut om han ska spela fotboll och ingen annans. Tycker han att det är kul så finns det ju ingen anledning att sluta bara för en gammal BoISare vill det. Dock vet jag absolut säkert att allt har med försäsongsträningen att göra. Japp!

Mats Sundins comeback känns lite smått onödig faktiskt. Om han nu skulle spela kunde han ju valt ett lag med Stanley Cup-chans. Jag vet inte om det är ett "Foppakomplex" eller det är hans vinnarskalle som spökar här, men jag har verkligen svårt att se honom höja bucklan i Vancouvers tröja. Kanske han ville lira med Sedinarna som fått ordentligt med fart under grillorna där borta?

MIF Redhawks problem har jag varit inne på tidigare och efter dagens förlust måste tränarna sparkas eller en hel femma, av elitserieklass, köpas in nu. Egentligen ska jag mysa, men jag tycker det känns så jäkla onödigt att slarva bort så många chanser man haft och fått av Percy. Nu när man ska stå på egna ben (tror säkert att Percy kan dra i trådarna ännu...) Klubben har stora problem med sin värvningsstrategi och har fastnat i gamla hjulspår. Det går inte att köpa avdankade gamlingar och satsa på stagnerade talanger. Man måste leva i nuet och gärna kunna förutse vilka som är bra imorgon. Att köpa spelare som HAR varit bra garanterar ingenting. Detta är ett ämne jag tänkte ämna en krönika eller inlägg som det nog heter i bloggvärlden.

Rögle lever mitt i ett drama som jag verkligen hoppas får ett lyckligt slut. Nu tog man en blytung poäng borta mot Linköping igår, men det krävs betydligt mer om man ska slippa kvalserien. Just nu är det bröderna Abbott som håller laget uppe med sin poängproduktion och energi och det börjar bli så genomskinligt att vissa spelare inte håller måttet i Elitserien. Backsidan är verkligen en akilleshäl för bandyklubben och man har egentligen bara två bra backar och två som är ok, nämligen Kenny Jönsson och Daniel Sondell är två utmärkta elitseriebackar och Daniel Johansson (på gränsen här) och Martin Strbak är godkända. Erkgärds, Bödker och Porseland (han har tappat ordentligt på slutet, ja redan innan smällen mot HV) håller inte måttet för spel i Sveriges högsta Hockeyliga, inte just nu i alla fall.

Sen får vi inte förglömma att Skromberga GIF gått igång med träningen inför ett verkligt ödesår. Man har värvat friskt och har fått behålla hela laget intakt (?) så detta måste ju borga för framgång. Med Fredrik Andersson, Christoffer Blidberg, Mattias Olofsson och en målspruta från gamla goa Axelvold så står man gott rustade inför 2009. Jag vet att många tror att jag vill att det ska gå åt helvete för laget och klubben, men det får stå för de som vill inbilla sig det för jag vill så gärna kunna gå upp på Bruksvallen och se Skromberga köra över lag efter lag. Dock ska man följa laget kritiskt och man ska inte ge dem en lugn stund för då slår de sig till ro - tro mig då jag vet hur det funkar... Hade jag varit typ i en ledande position antingen i styrelsen, spelarrådet eller i UK (uttagskommitén för er som är unga) så hade jag sett till att försöka samlas nere på restaurangen på Möbelaffären innan i alla fall ett par matcher och käkat tillsammans. Sådana saker gör underverk för sammanhållningen. Ja det var ett tips som ni gärna får sno från mig. Det ska bli kul att se vad Jonte kan göra med ett bättre material än det han hade ifjol. Och trots din lite buttra uppsyn mot mig så kan jag ärligt säga att jag, om någon, hoppas att du, Jonas, klarar av uppdraget. Varför? Jo jag skulle gärna vara i dina kläder när ni säkrat att gå upp för det måste vara en enorm känsla. I och med att ditt hjärta bankar så gult och svart så vet jag hur du känner. Dock kommer jag som jag skrev innan följa er och skriva om er både positivt och negativt om det behövs.

Puh! Nu har jag ju varit produktiv utav bara satan. Wow! Nu ska jag hålla kväll i alla fall.