Hatobjektet nummer ett på besök, ja eller våldgästning...

Jag hade precis satt mig i soffan när det blev ett satans väsen ute på min uppfart. Givetvis for jag upp och sprang (jo faktiskt) ut på trappan och såg en lös hund komma springande rakt mot Wilma som stod bunden. Det jag hann se var raggen på Wilma som stod som en tuppkam över hela hennes rygg och sen small det bara. Besökaren var Wilmas hatobjekt nummer ett: Godtemplargatans Border Collie. Varje gång hon ser denna hund så får hon tokspel och det får Border Collien också. Ägaren har annars jättebra koll på sin hund och har den lös när han går sina promenader, men han hade inte stenkoll visade sig...

Border Collien rusade rakt mot Wilma, som såg ut som "komnusåskadufåengångföralladinjävel", och trots att Wilma stod kopplad och med linan fullt ute så låg den lilla Border Collien ganska så fort på rygg och morrade, skrek och gnydde med Wilma över sig. Inte ett bett fick den, men ett par rejäla "buffningar" i revbenen och morska skall med huggtandsvisande fick den utstå. Ägaren var lagom skamsen och inte lika såååå stolt över sin hund. Jag kunde givetvis fått värsta brytet och börjat skrika som en idiot, men jag tyckte inte att det behövdes. Istället så gick jag fram och klappade hunden, ja till Wilmas förtret, och sa att det var lugnt till ägaren.

Undrar vad han hade gjort i mitt ställe då han inte verkat ha så höga tankar om min hund och den "pli" jag har och har haft på henne när vi träffats otaliga gånger på våra hundpromenader? Jag har inte världens mest lydiga hund och jag må vara för snäll mot henne, men både jag och min hund är ganska så snälla... :-)



Och: Vi är inte sååååå fiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiina i kanten - heller.... :-)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0