Hotshotslistan

- Det känns nästan som jag stal den från den stackarn när jag körde hem ekipaget, sa pappa Kirschwold mellan tuggorna av City Grossbullarna och bullerskrattade sådär hånfullt nöjt som när han sålt en undermålig begagnad gräsklippare till en intet ont anande industriarbetare. Kirschwold är lite annorlunda än sin amerikanska motsvarighet, Clark W Griswold, då han först och främst är säljare och sen som kents "förstasingel" från "Tillbaka till samtiden": Ingenting, sen kom ingenting och sen kommer sportintresserad hobby-Von Anka med fru och två barn.

- Hur kommer det sig att du kunde göra en så bra affär, frågade en av lagerkillarna honom och svor inombords över att Kirschwold aldrig kunde ha med något av det ätbara som inte hade legat i korgen med "kort datum - inget skämt".

Kirschwold strök sig över det millimeterprecistansade skägget och försökte hinna ikapp skinkan som av sig själv sprang över hans Saharatorra ostbulle innan han självsäkert konstaterade:

- Jag inte bara kan branschen - jag är branschen! Jag skulle kunna sälja ris till en eskimå om det så hade behövts.

- Du menar väl IS till en eskimå?, sa den andre lagerkillen till Kirschwold.

- Is? Nej ris. Du vet de där alpkineserna som är släkt med danskarna.

- Ja? De kallas för eskimåer och de bor ju på Grönland och därför säger man ju att en bra säljare kan sälja snö eller is till en eskimå, sa en yngre av lagerkillarna och trodde att Kirschwold behagade att skoja lite, men lagerkillen kände sig inte så säker på att Kirschwold visste vad en eskimå var för något och det där med att vara politiskt korrekt fanns inte på Kirschwolds karta.

- Varför skulle en snedögd halvdvärg som pratar kass danska köpa is, sa Kirschwold skrattandes och resten av sällskapet visste inte om de skulle skratta eller gråta?

Detaljerna om hur Kirschwold lurat ner husbilsförsäljaren i kaj (nej: killarna runt bordet orkade inte försöka rätta Kirschwold att det heter brygga och inte kaj efter eskimågrejen) eller pressat priset så att världens första minusaffär för en bilförsäljare blev verklighet var på samma nivå som när en bakfull B-lagsspelare i ett taskigt fotbollslag på en söndagsmatch berättade hur många telefonnummer han fått natten innan.

- Jag sa till honom direkt: Du kan glömma alla trick för jag har uppfunnit dem allihop. Ge mig tio minuter så har jag gått igenom kärran som din far gjorde på din mor och du blev till. Ja vad fan? han blev skitledsen, ja han spelade, för hans kollega kom ut och sa att hans far troligen var en våldtäktsman och jag kontrade direkt:

- Ett nej är aldrig ett definitivt nä i säljsvängen - ba-hahahahahaha-ba!

Lagerkillarna runt bordet visste ju att finkänslighet fanns bara hos Kirschwold när sällskapet bestod av tennsoldater och män i knepiga skjortor och backslick, men dessa arma killar satt och skruvade på sig av både obekvämlighet samt av att Kirschwolds bjudmat började köra i magen på dem.

- 250 lakan! Inte ett öre mer och då ska det min själ ingå radio, sa Kirschwold samtidigt som en annan lagerkille kom med föregående helgs "motorbörsen", annonsbilaga där man säljer sina motorfordon.

- Hallå Kirschenstöner, sa lagerkille nr 3 (den nyss anlända) och sin vana trogen så retade han upp Kirschwold genom att förvränga hans efternamn.

- Du kan tro att jag gjorde en sjuk affär i helgen. Jag köpte en husbil för femtiotusen i veckan och skickade in lillebrorsan och hans kompis för att hämta däcken som jag glömde när köpte åbäket. När de stod inne på firman kom en jävla typ och började prata om hur han tyckte att våldtäkter är ok och var skitknäpp. Dock slutade med att de fick en kvartsmiljon för skrotet, ja det var verkligen skrot: Mycket rost och motorn hade aldrig pallat att köra till Göteborg och hem. Vilken jävla affär va! Du skulle fan ha mig som medhjälpare när du är ute och säljer dina prylar, sa killen och man kunde nästan ta på stämningen runt bordet. Utan ett ljud så reste sig Kirschwold högröd i ansiktet och lämnade lagerkillarna med raska steg. När dörren slog igen och ett vansinnesvrål hördes utifrån så började de andra gratulera killen som gjort den fina affären, men han sa med belåtenhet i rösten:

- Äsch! Det var ju bara lögn. Jag hörde allt han sa om sin fina affär Nu tror ju Kirschenstocker att han blivit blåst. När han mår lite dåligt så mår jag lite bättre...