Spacklad som ett polskt lu***...

Nu är det klart och det bästa med detta att jag är den ende som behöver vara nöjd eller bara glad att det är gjort. Inom kort ska jag bege mig ut och handla lister, latex, penslar, färg, foder och lite annat "byggaktigt" och då kanske man skulle ta på sig ett snickarbälte och ha telefonen i en sån söt väska i livremmen för att verkligen skylta med "att här kommer en som verkligen har noll koll". Det är ganska roligt att vara på byggvaruhus när gubbarna börjar prata tum och grejer utan att för den delen ha någon som helst koll. Jag är verkligen ingen händig man eller på något sätt en duktig hantverkare, men jag gick ut Bygg och Anläggning med 3,5 i betygssnitt (vi hade 6 ämnen och jag hade inte en enda femma, mest som hjärngympa) så jag är inte helt tappad bakom flötet, ja eller vad man nu säger... ;-)


Bildtext: Wilmas häst har fortfarande inte travat iväg...

Problemet är att jag är så fruktansvärt rädd för att göra fel och lat/ointresserad att jag hellre hjälper till eller bara räcker fram grejerna till någon som har mod och ork. Att jag valde en praktisk utbildning är fortfarande en gåta för mig själv och jag kan inte ens skylla på droger, lim eller träsprit. Troligen var det för alla fotbollskompisarna var byggare och tjänade bra pengar som jag valde "bygg" och det var ju jäkligt begåvat (not) gjort. Jag borde gått samhälle eller någon mediautbildning för det hade nog varit bättre för alla...


Bildtext: Lampan fungerar som sladdborthållare och är min mammas.

I alla fall: Nu ska jag sticka och handla lite byggsaker och gå och "mysa" på Bauhaus eller någon annan hemmafixaroas. Vi hörs och syns!

Hälsningar: Björn - er tumme där den inte ska vara - Jeppsson

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0