Syrran har spöken (på riktigt) i sin lägenhet. Allvar!

Jag tror inte på tomtar, troll eller spöken. Eller: Tomtar och troll är sin sak, men spöken? Nja? Kanske är det min feghet som gör att jag inte vågar tro på det övernaturliga. Har haft någon gammal flickvän som just påpekat detta.
- Du är ju så rädd att du inte vågar tro på det.
Tja? Om jag säger så här då: Ok. Jag är livrädd att det ska finnas övernaturliga väsen!

Nu var det ju så att jag skulle berätta om syrrans spökbesök och inte min rädsla. På julafton fick jag och syrran några prydnadstomtar av vår far efter vår bortgångna farmor. Syrran hade satt sin tomte under sin julgran och den stod väl bra där tyckte hon. Dock har hon ett par livliga katter som levde rövare en natt så hennes tomte ramlade. Hon och hennes kille vaknade och gick upp för att kolla vad som stod på och när hon såg att tomten låg ner så reste hon den och sa:
- Är det bra så farmor?
BLING. Julgranen tändes (jo jag har t o m hört det från hennes kille för annars hade jag aldrig trott på detta) bara så där. Läskigt!

Personligen har jag svårt att tro på sådant, men detta verkar ju ha hänt så jag får lita på syrran och hennes kille. Hade det hänt här hemma så tror jag att jag hade sålt huset och flytt fältet...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0