Som Irak mellan mina lår och i röv och i ljumskarna...
Två dagar i rad har jag med tårar i ögonen och gråten i halsen varit ute och gått med min kamphund Wilma. Det är inte så att jag tycker det är trist eller jobbigt att gå med min hund, nej det är så att jag har fått typ värmeallergi mellan låren och upp i röven och ljumskarna (för mycket information kanske?). Detta är inget nytt utan det har jag fått då och då sedan jag var liten, men det blir knappast bättre med åren precis. I förrgår fick jag lämna över Wilma till min mor så hon tog henne på en kisserunda, men igår fick jag bita ihop och ta mig runt trots smärtorna. Fy fan!
Jag tänkte först ta ett foto på "såren-skaven", men jag är så pass mild i sinnet idag så jag nöjer mig med att berätta att det ser ut som om man kört med en slipmaskin mellan låren, gnuggat en heltäckningsmatta i arselet så det blivit brännsår och att jag burit svinto i ljumskarna och gått en 20-milsmarsch. Det ni...
Nu pratade jag precis med min mor och hon hade köpt Lamisil till mig och gick inte det så hade de snackat om nödslakt på apoteket...
Jag tänkte först ta ett foto på "såren-skaven", men jag är så pass mild i sinnet idag så jag nöjer mig med att berätta att det ser ut som om man kört med en slipmaskin mellan låren, gnuggat en heltäckningsmatta i arselet så det blivit brännsår och att jag burit svinto i ljumskarna och gått en 20-milsmarsch. Det ni...
Nu pratade jag precis med min mor och hon hade köpt Lamisil till mig och gick inte det så hade de snackat om nödslakt på apoteket...
Kommentarer
Postat av: Emma Nilsson
Cykelbyxor människa! Cykelbyxor!
Postat av: Marie Nilsson
Ajjjj..jag kan nästan känna känslan...:(stackars dig!
Trackback